Fördubblade ränteutgifter och ett boprisfall på 15-20 procent från toppen bidrar till att konsumtionen sjunker mot slutet av året och under större delen av nästa år. Det uppger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson när storbanken presenterar prognosen Nordic Outlook.
BNP-tillväxten faller från 2,6 procent i år till 0,0 procent för helåret 2023, en rejäl nedrevidering från 1,8 procent i SEB:s prognos Nordic Outlook i maj.
Enligt SEB närmar sig BNP-tillväxten sin långsiktiga trend under 2024 även om årsgenomsnittet stannar på 1,7 procent.
Arbetslösheten vänder upp under hösten och stiger till drygt 8 procent mot slutet av 2023.
En signal till Riksbanken
Miljön för den kommande avtalsrörelsen blir den svåraste sedan 1990-talet. Enligt SEB enas parterna sannolikt om framtunga lönehöjningar för att kompensera för höga priser.
”Det skickar en signal till Riksbanken om att inflationsmålet inte är utmanat på sikt. Inflationen mätt som KPIF toppar runt 10 procent i höst. Svag efterfrågan och stabila eller fallande internationella priser dämpar pristrycket på lite sikt. I kombination med mer normala energipriser gör detta att inflationen sjunker under 2-procentsmålet under 2024”, skriver SEB.
Boprisfall
Riksbanken höjer takten och styrräntan toppar på 2,25 procent redan i början av 2023. Fallande inflation och vikande konjunktur öppnar sedan upp för räntesänkningar på sikt och i slutet av 2024 ligger styrräntan på 1,75 procent.
– Hushållens respons avgör djupet på nedgången i ekonomin. Trots finanspolitiska stödåtgärder på nästan 40 miljarder kronor per år faller hushållens realinkomster. Fördubblade ränteutgifter och ett boprisfall på 15-20 procent från toppen bidrar också till att konsumtionen sjunker mot slutet av året och under större delen av nästa år, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Vidare uppger SEB att högre kostnader och svagare bostadsmarknad leder till att bostadsbyggandet ger negativa bidrag till BNP-tillväxten på runt 0,5 procentenheter kommande år.
Nya skriftliga avtal lär bli nödvändiga efter valet
”Utgången av det annalkande valet är oviss och tuffa regeringsförhandlingar lär följa. Nya skriftliga avtal av typen JA (Januariavtalet) lär blir nödvändiga trots att tidigare varianter blivit omdiskuterade. Stabila svenska statsfinanser gör att en politisk riskpremie ändå är osannolik. Svår balansgång med Riksbankens inflationsbekämpning och behovet av att inte reta framtida samarbetspartner har hittills hållit tillbaka löftesgivningen i valrörelsen. Finanspolitiken blir expansiv men inte mer än att skuldkvoten fortsätter att falla till under 30 procent av BNP under prognosperioden”, skriver SEB.
