Två advokater som har sina kontor i Stockholm respektive Malmö ska inte få mer ersättning för tidsspillan och utlägg än en lokal försvarare i Göteborg får. Det menar JK i fråga om ett mål i Göteborgs tingsrätt.
I slutet av juli meddelades dom i Göteborgs tingsrätt där åtta personer dömdes till långa fängelsestraff för bland annat narkotikabrott, grovt dopingbrott och brott mot lagen om handel med läkemedel.
En 65-årig man dömdes till fängelse i sex och ett halvt år bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott. Mannens försvarare, som har sin verksamhet i Malmö, tillerkändes ersättning av staten med 703 614 kronor. Av beloppet avser 435 124 kronor arbete, 83 820 kronor tidsspillan, 43 947 kronor utlägg och 140 723 kronor mervärdesskatt.
En annan 40-årig man dömdes till fängelse i åtta år bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott, penningtvättsbrott och ringa vapenbrott. Mannens försvarare, med verksamhet i Stockholm, tillerkändes ersättning av staten med 348 791 kronor. Av beloppet avser 221 347 kronor arbete, 39 930 kronor tidsspillan, 17 756 kronor utlägg och 69 758 kronor mervärdesskatt.
I domen framgår det att advokaterna har begärt ersättning för de merkostnader som uppstått till följd av de bedriver verksamhet på ort långt ifrån Göteborg. Tingsrätten skriver i domen att ”med hänsyn till att hovrätten har undanröjt den tidigare domen och återförvisat målet till tingsrätten föreligger särskilda skäl att tillerkänna dem ersättning för merkostnader.”
JK håller inte med tingsrätten
JK håller dock inte med och har nu överklagat tingsrättens beslut. Justitiekanslern yrkar att hovrätten sätter ned advokaternas ersättning för tidsspillan och utlägg till ett belopp som motsvarar vad en lokal försvarare med verksamhet tio mil från Göteborg skulle ha tillerkänts.
JK hänvisar bland annat att en av advokaterna förklarade sig villig att åta sig uppdraget utan förhandsbesked om merkostnader och har inte heller senare begärt ett förhandsbesked avseende merkostnader. Ingen av advokaterna har under processens gång begärt detta.
JK konstaterar att brottsmisstankarna avseende advokaternas huvudmän har i och för sig rört allvarlig brottslighet. Men enbart brottslighetens art och straffvärde kan emellertid inte anses utgöra särskilda skäl att förordna att staten ska stå för de merkostnader som uppstått till följd av att försvararna bedriver sin verksamhet långt ifrån domstolen.
Behövs inte någon särskild sakkunskap
Åklagarna i målet har dessutom upplyst Justitiekanslern om att de är av uppfattningen att målets karaktär inte är av sådan art att det krävts någon särskild sakkunskap av försvararna. Justitiekanslern delar denna bedömning.
Sammanfattningsvis anser Justitiekanslern att det inte finns särskilda skäl för att advokaterna ska beviljas ersättning för de merkostnader som uppstått på grund av att de bedriver sin verksamhet i Stockholm respektive Malmö.
”Tingsrättens beslut ska därför ändras på så sätt att N.Ns och X.Xs ersättning för tidspillan och utlägg respektive traktamente i N.Ns kostnadsräkning sätts ned till vad som hade tillerkänts en offentlig försvarare som haft sin verksamhet tio mil från tingsrätten”.
