Gymnasiala yrkesutbildningar ska locka fler intagna till studier. Enligt ett av Kriminalvårdens framtidsscenarion kommer ett 30-tal fler yrkeslärare att arbeta på anstalterna år 2030.
Redan idag finns gymnasial yrkesutbildning på några anstalter, med möjligheter att läsa på distans. Nu kommer den att utvidgas rejält, enligt Kriminalvården.
– Vi vet genom klientkartläggningen 2013 att minst 50 procent av klienterna har grundskola som högsta fullföljda utbildning. Personer med kort utbildning är oftast de som är minst intresserade av att sätta igång och läsa igen, berättar Lena Broo, expert på sektionen för vuxenutbildning inom Kriminalvården.
– Vi funderade på hur vi lockar dem att komma igång med studier, och förstod att man har mycket större chans att attrahera klienterna om det finns en praktisk inriktning, säger hon.
Under 2021 påbörjade 2 958 intagna studier i lärcentrum och 22 procent av alla intagna påbörjade någon form av utbildning 2021. 11 procent av de intagnas tid i sysselsättning 2021 utgjordes av vuxenutbildning.
30 arbetsmarknadsutbildningar
Under 2021 bedrevs inom Kriminalvården 30 arbetsmarknadsutbildningar, som i huvudsak är kortare utbildningar i Arbetsförmedlingens regi. Däremot ger dessa utbildningar inte betyg. Det gäller också för de intagna att utbildningarna passar in i rätt skede under fängelsevistelsen, nära frigivningen eftersom studerande ska stå till arbetsmarknadens förfogande när utbildningen är genomförd.
– Om man går en gymnasial yrkesutbildning tidigt under sin verkställighet ger arbetet i arbetsdriften därefter arbetslivserfarenhet och utvecklade färdigheter. Samtidigt får arbetsdriften mer kvalificerad arbetskraft. Det är på det sättet win-win, menar Lena Broo.
Fler yrkeslärare behövs
När verksamheten nu ska expandera behöver fler yrkeslärare rekryteras.
– Vi utgår i ett av scenarierna från att vi behöver utöka med ett 30-tal yrkeslärare, men det blir då en successiv ökning av tjänster. Och vi måste förstås också ha anstalterna med oss i den utvecklingen, säger Irene Linell.
