En analfabet har ansökt om att få en god man för hjälp med myndighetskontakter på grund av att hans son har ett flertal funktionsnedsättningar. Högsta domstolen ändrar nu hovrättens beslut och gör bedömningen att han inte har rätt till en god man.
En man ansökte om att tingsrätten skulle anordna ett godmanskap för hjälp till honom med att bevaka hans rätt, förvalta hans egendom och sörja för hans person. Han anförde att han kom till Sverige som kvotflykting 2017 och att han behöver hjälp av en god man, bland annat i de myndighetskontakter som krävs på grund av att hans yngste son har ett flertal funktionsnedsättningar.
I ett läkarintyg framgår det att mannen lider av psykisk ohälsa. Det framgår även att han inte kan skriva eller läsa, varken på sitt modersmål eller på svenska, att han inte kan ta hand om sin ekonomi och att han inte förstår de beslut som fattas rörande honom.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Fått hjälp men inte i framtiden
Mannen har berättat att han har fått mycket hjälp genom bland annat arbetsmarknadsförvaltningen, barnhabiliteringen och SFI, men att sådana resurser inte kommer att finnas i framtiden. Hans äldste son hjälper till med de allra enklaste behoven.
Överförmyndaren i Trelleborg avstyrkte ansökan och anförde att utredningen inte visar att KS lider av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande som kan ligga till grund för ett godmanskap.
Tingsrätten biföll dock mannens ansökan och förordnade en god man. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.
Högsta domstolen skriver att det inte råder någon ”tvekan om att KS behöver hjälp för att klara sin tillvaro på ett bra sätt. En uppenbar anledning till hjälpbehovet är att han har stora språksvårigheter och inte kan skriva eller läsa, varken på sitt modersmål eller på svenska. Omständigheter av detta slag kan dock i sig inte ligga till grund för ett beslut att anordna godmanskap enligt föräldrabalken”.
Inte heller de praktiska hjälpbehov som mannen har som förälder kan motivera ett godmanskap, menar HD.
Finns inte förutsättningar för godmanskap
Bedömningen av om mannen ska ha en god man måste i stället ta sin utgångspunkt i vad som genom den medicinska utredningen är klarlagt om hans kognitiva förmåga. Den medicinska utredningen består väsentligen av två läkarintyg. Vid kontakt med en av mannens läkare framgår det att mannen är medicinskt svårbedömd men att den samlade bilden är att hans tillstånd, inbegripet att han är analfabet, och hans psykiska sjukdomsbild, innefattande sjukdomen depression, gör att han har behov av god man.
Högsta domstolen hänvisar dock till den samlade utredningen som visar att hans svårigheter att klara sig i det svenska samhället inte beror på nedsatt kognitiv förmåga. Det finns inte heller grund för slutsatsen att hans språksvårigheter beror på en sådan nedsättning, menar HD.
”Det finns därför inte förutsättningar att anordna godmanskap för KS. Hovrättens beslut ska därför upphävas”, skriver högsta domstolen.
