Riksrevisionen uppger att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs. Detta kommer Riksrevisionen fram till efter en granskning av regelverket för skolpengen.
– En statligt fastslagen schablon för skolpengen till fristående skolor skulle bidra till att effektivisera systemet och även förbättra de fristående skolornas planeringsförutsättningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar dock att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs.
Huvudproblemet som Riksrevisionen ser är den så kallade lika-villkorsprincipen, som innebär att ersättningen till fristående skolor ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för sin egen skolverksamhet. Skolpengen höjs därför om kostnaderna för den kommunala verksamheten ökar, oavsett om de fristående skolorna har fått ökade kostnader eller ej.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
De kommunala skolornas större ansvar
Riksrevisionen förklarar att kommunala och enskilda huvudmän har båda ett ansvar för att ge sina elever en god utbildning men att en kommun har ett större ansvar. Den kommunala skolan är nämligen dessutom skyldig att erbjuda alla elever som vill gå i en kommunal skola en plats, och den behöver vara redo att ta emot ytterligare elever med kort varsel. Kommunen kan därför inte heller besluta om den exakta storleken på sin skolverksamhet utan är tvungen att anpassa sig utifrån det elevunderlag som finns. En fristående skola kan bestämma hur många elever den maximalt vill ha, och avböja elever utöver det antalet.
”Kommunernas större ansvar innebär i praktiken att kommunala grundskolor ofta bedriver sin verksamhet med mindre eller större antal elever i klasserna än vad som är mest fördelaktigt ur ett ekonomiskt eller pedagogiskt perspektiv. När elever lämnar en skola följer hela skolpengen med, men en stor del av kostnaderna kvarstår. Det gör det svårt för vissa skolor, såväl kommunala som fristående, att planera sin verksamhet”, skriver Riksrevisionen.
– Våra intervjuer visar att skolor med ett osäkert elevunderlag blir mer benägna att anställa personal på tidsbegränsade anställningar, mindre erfaren personal eller anpassa tjänsteomfattningen för viss stödpersonal. Detta riskerar att leda till sämre kontinuitet och stabilitet för elever i behov av stöd, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.
Svårigheter för friskolorna
Regelverket medför även andra svårigheter för de fristående skolorna. I granskningen framkommer att kommunernas beslut om skolpengens storlek ibland kommer sent, ofta är otydliga och inte uppfyller skolförordningens krav.
– En statligt fastslagen schablon för skolpengen till fristående skolor skulle bidra till att effektivisera systemet och även förbättra de fristående skolornas planeringsförutsättningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar också att Skolinspektionen sällan bedömer att etablering av nya fristående skolor leder till påtagliga negativa följder på lång sikt. Enligt Riksrevisionen tolkar Skolinspektionen lagen snävt utifrån de två exempel som ges i bakomliggande proposition. Enligt Riksrevisionens bedömning är det ett för begränsat sätt att se på problematiken.
