Vad innebär Rysslands invasion i Ukraina för svenska företag? Flera stora internationella bolag har stoppat leveranser och ordrar, eller tagit bort varor ur sitt sortiment. Skyddas dessa bolag av regler om force majeure? Eller av något annat? Christina Ramberg, professor och jur. dr. vid Stockholms universitet, analyserar riskerna med att ställa in sina avtalsåtaganden med hänvisning till kriget. Analysen är en kortversion av expertkommentaren som finns i sin helhet hos Blendow Lexnova.
Inledning
I media har vi läst om företag som vägrar att leverera eller ta emot varor och tjänster i avtal med ryska parter, till exempel har Systembolaget beslutat att plocka bort ryska produkter från hyllorna, Maersk har stoppat all frakt till Ryssland, ABB har slutat ta emot order från Ryssland och Autoliv har stoppat alla leveranser till Ryssland.
Avtal ska hållas (pacta sunt servanda). Detta gäller som utgångspunkt även i tider av krig. I denna artikel redogör jag kortfattat för hur avtal påverkas av krig på grund av bestämmelser i lag och vanligt förekommande avtalsklausuler.
Regler om leverantörens skyldigheter vid krig enligt köplagar m.m.
I FN:s Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG, Art. 79 finns en bestämmelse om att en säljare kan slippa att betala skadestånd för dröjsmål. Sannolikt gäller motsvarande regel också utan stöd i lag för alla avtalsbrott. För att säljaren ska slippa skadeståndsskyldighet krävs en rad saker. För det första ska den avtalsbrytande parten vara förhindrad att utföra sin prestation. För det andra ska hindret ligga utanför den avtalsbrytande partens kontroll. För det tredje ska den avtalsbrytande parten inte skäligen ha räknat med hindret. För det fjärde ska den avtalsbrytande parten inte ha kunnat undvika hindret.
Att krig ligger utanför avtalsparters kontroll är självklart. Men det räcker inte för att undkomma skadeståndsskyldigheten. Eftersom det i åtta år, alltsedan Rysslands annektering av Krim, varit oroligheter mellan Ryssland i Ukraina med risk för eskalering, är det möjligt att parter som inom de senaste åtta åren slutit avtal med ryska eller ukrainska parter borde ha räknat med risken för krig, dvs. skäligen ha räknat med hindret.
Ytterligare ett problem är att det ska föreligga hinder mot att leverera i tid. Det räcker inte att det är krig, kriget måste vara orsak till säljarens dröjsmål.
Ytterligare ett problem är att säljarens skyldighet att leverera kvarstår enligt köplagarna. Det är endast skadeståndsskyldigheten som bortfaller.
Med stöd av dessa regler kan t.ex. Systembolaget inte plocka bort ryska varor från hyllorna utan att ersätta sina ryska avtalsparter för utebliven vinst – under förutsättning att Systembolaget har avtal med leverantörer av ryska varor som innebär att Systembolaget ska verka för försäljning av varorna.
Av samma anledning kan ABB inte med stöd av bakgrundsrättens regler om kontrollansvar vägra att ta emot order från Ryssland om ABB enligt ramavtal har åtagit sig att leverera vissa minimikvantiteter. Om ABB gör det, riskerar ABB skadeståndsskyldighet.
Regler om beställarens betalningsskyldighet vid krig
En beställare ska betala för leverantörens tjänster eller varor. Själva betalningsöverföringen är svår att åstadkomma på grund av beslut som förhindrar penningöverföringar till och från ryska parter. Huvudregeln är att beställaren står risken för att det inte går att överföra pengar till leverantören
Beställarens skadeståndsskyldighet bortfaller om det förelegat hinder mot att överföra pengarna på grund av omständigheter som ligger utanför beställarens kontroll och som beställaren inte borde ha räknat med (CISG Art. 74). Typiskt sett borde beställare inte ha räknat med risken för att banköverföringar till Ryssland skulle förbjudas. Därför slipper beställaren att betala skadestånd.
36 § avtalslagen och oskälighet på grund av ändrade förhållanden
Enligt 36 § avtalslagen kan ett avtal jämkas eller lämnas utan avseende på grund av ändrade förhållanden. Denna bestämmelse tar – till skillnad från köplagarna – inte endast sikte på leveransproblem på grund av hinder utan handlar om att avtalsbalansen har rubbats väsentligt.
Ett krig som parterna inte borde ha räknat med när avtalet slöts kan utgöra ett ändrat förhållande och medföra att avtalsförpliktelserna faller bort. Det är dock viktigt att komma ihåg att vardera avtalsparten enligt huvudregeln själv står risken för att den framtida händelseutvecklingen blir oförmånlig. För att ett avtal ska vara oskäligt på grund av krig krävs att en rad rekvisit är uppfyllda.
På grund av bestämmelsens alla kumulativa rekvisit är det ofta svårt att vinna framgång med stöd av 36 § avtalslagen och ändrade förhållanden.
Vanliga force majeure-klausuler
Det är vanligt med force majeure-klausuler i internationella avtal, dvs. avtalsvillkor som handlar om parts hinder att prestera.
Vanligtvis ger sådana klausuler bättre rättigheter för leverantören jämfört med bakgrundsrätten. Vissa formuleringar innebär att krig ger rätt till uppskov med leveransen även om leverantören borde ha räknat med risken för krig. Dessutom är det vanligt att force majeure-klausuler innebär att det över huvud taget inte föreligger avtalsbrott vid en force majeure-händelse – till skillnad från köplagarna som stadgar att det i och för sig föreligger avtalsbrott men att leverantören kan undgå skadeståndsskyldighet.
Man bör kontrollera om force majeure-klausulen är ömsesidig eller endast omfattar leverantörens skyldigheter. Om klausulen ensidigt reglerar leverantörens rätt vid force majeure, kan beställaren vanligen falla tillbaka på bakgrundsrättens regler om betalningsdröjsmål vid händelser utom kontroll (se ovan).
Avslutning
Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka på att civilrättsliga regler om avtal inte upphör att gälla vid krig. Krig kan ge rätt för en part att hålla inne sin egen prestation, ge rätt att slippa prestera, ge rätt till hävning m.m. – men utgångspunkten är att avtal gäller (pacta sunt servanda) trots kriget.
Företag som väljer att inte fullfölja sina avtalsåtaganden med hänvisning till kriget, riskerar att begå avtalsbrott och att bl.a. behöva betala skadestånd. Det kanske är en kostnad värd att ta om företaget ser ett större kommersiellt och/eller moraliskt värde i att ta avstånd från kriget. När beslutet tas, är det emellertid relevant att uppmärksamma den potentiella kostnad som beslutet kan medföra.
Om Lexnova Analyserar
Varannan vecka analyserar nyhetsbyrån Lexnovas experter aktuella rättsfall för Dagens Juridiks läsare. Lexnova är Sveriges mest omfattande juridiska nyhetstjänst och rättsdatabas med bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten från landets alla instanser inom samtliga rättsområden. Analysen är en kortversion av expertkommentaren som finns i sin helhet hos www.lexnova.se
