Kommunerna och regionerna har inte tillräckligt bra kontrollsystem för att upptäcka väldärdsbrott.
Det konstaterar Brottsbyggande rådet i en färsk rapport där man manar till förbättrade kontrollsystem och ökad uppföljning i syfte att stoppa de oseriösa aktörerna.
– Idag sträcker sig sällan kommunernas och regionernas uppföljning längre än till att hantera kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå i ett pressmeddelande.
Rapporten är den första som granskar felaktiga utbetalningar från kommunerna och regionerna till företag och föreningar – som varje år uppgår till en summa över 150 miljarder kronor.
Enligt Brå finns stora skillnader mellan olika kommuner och regioner, både i hur mycket tjänster som köps in, men också på vilket sätt uppföljning och kontroller sker. Gemensamt för kommunerna och regionerna är dock att de har svårt att identifiera brottsliga aktörer inom välfärden.
Enligt Brå rör det sig sannolikt om ”stora belopp” som varje år hamnar i händerna på välfärdsbrottslingar.
– Välfärdsbrottsligheten drabbar inte bara kommuner och regioner ekonomiskt. Det handlar också om enskilda personer som drabbas genom att de dels får mindre hjälp än de behöver, dels blir utsatta för undermålig, alternativt direkt skadlig, vård och omsorg, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå i pressmeddelandet.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
”Inte ge oseriösa aktörer tillträde”
I rapporten konstaterar Brå att det vanligaste sättet att upptäcka felaktigheter är via tips och klagomål som inkommer från brukare, patienter eller personal. Brå efterlyser här ett mer ”systematiskt uppföljningsarbete” från kommunerna och regionerna i syfte att öka sin upptäcktsförmåga.
Brå rekommenderar ett införande av tillståndsplikt för fler verksamheter, åtgärder som ökar incitamenten för kommuner och regioner att agera, ökad resurstilldelning för uppföljningsverksamheten samt ett ”tydligare rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i kontrollsyfte”.
– Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till marknaden. Men det krävs också bättre uppföljning av de aktörer som är inne i systemet. Idag sträcker sig sällan kommunernas och regionernas uppföljning längre än till att hantera kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå i pressmeddelandet.
