Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Färre brottsmisstankar på EBM-åklagarnas bord i fjol



Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Inkomna ärenden till Ekobrottsmyndigheten har minskat med 21 procent under 2021 jämfört med året innan. Även inkomna brottsmisstankar minskade med 11 procent.

Ekobrottsmyndigheten redovisar årsrapporten för 2021. Under året inkom cirka 7 500 ärenden, vilket är en minskning med cirka 2 000 ärenden, motsvarande en minskning med 21 procent.

Av rapporten framgår det även att den största minskningen avser anmälningar från allmänheten avseende försenade eller uteblivna årsredovisningar. 

Totalt rör det sig om cirka 36 000 brottsmisstankar som har kommit in till myndigheten, vilket är en minskning med cirka 4 300 brottsmisstankar, motsvarande en minskningen med 11 procent jämfört med föregående år.

Vanligaste brotten

Nedbrutet på kön skiljer sig utvecklingen något. Antalet inkomna brotts­misstankar mot kvinnor har minskat med cirka 500 brottsmisstankar, motsvarande en minskning med 7 procent och mot män med cirka 3 500 brottsmisstankar, motsvarande 11 procent. 

Minskningen av totalt inkomna brottsmisstankar, när det gäller män, under 2020 förklaras till stor del av att ett enskilt ärende med drygt 11 500 brottsmisstankar mot fem män som inkom 2019. Om ärendet ifråga exkluderas från sammanställningen, är förändringen liten över treårsperioden.

De vanligaste brottsmisstankarna avser bokföringsbrott och skattebrott, och omfattar cirka 31 900 brottsmisstankar, motsvarande 88 procent. Det är en minskning med cirka 5 100 brottsmisstankar, motsvarande 14 procent, där bokföringsbrott står för den huvud­ sakliga minskningen med cirka 4 900 brottsmisstankar, motsvarande 22 procent. 

Inflödet av skattebrott har minskat marginellt med cirka 170 brottsmisstankar, motsvarande 1 procent. 

Ökning av marknadsmissbruk

En ökning av marknadsmissbruk har skett jämfört med 2020, vilket delvis beror på ett stort ärende med 120 brottsmisstankar. Antalet ärenden har däremot endast ökat från 136 till 149. 

En ökning av övriga brott har skett med cirka 400 brottsmisstankar, vilket enligt EBM beror den nya brottstypen omställningsstödsbrott. Den stora minskningen jämfört med 2019 avseende bedrägeri och förskingring förklaras av att det inte har inkommit något ärende som motsvarar
det ovannämnda ärendet från 2019. 

Inflödet av brottsmisstankar om penningtvätts­ brott har ökat med cirka 150, motsvarande 21 procent och avseende ärenden från 235 till 256. Det beror delvis på att Skatteverket har anmält fler ärenden från 82 till 105 ärenden.

Antalet anmälningar till EBM:s finansmarknadskammare om insiderbrott och marknadsmaniåpulation ligger på oförändrad nivå jämfört med föregående år. Totalt inkom 119 anmälningar om insiderbrott och 31 anmälningar om marknadsnipulation jämfört med 122 respektive 29 ärenden under 2020.

Inflödet av dessa anmälningar har stadigt minskat sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft 2017 där en samverkan sker mellan EBM och Finansinspektionen. Detta har lett till att EBM kan fokusera på mer komplexa misstankar.

Enligt EBM är det en positiv utveckling att det sammantagna beloppen på bifallna yrkanden om företagsbot har ökat från fem miljoner kronor till 20 miljoner kronor under 2021. En företagsbot riktar sig till företag med anledning av att brott har begåtts i näringsverksamheten och är som lägst 5 000 och som högst 10 miljoner kronor. Ökningen har skett trots att antalet anmälda försenade eller uteblivna årsredovisningar – som är den vanligaste brottstypen där företagsbot förekommer – har minskat kraftigt under året.

Verksamhetens kostnader

Av rapporten framgår det även att verksamhetens kostnader har ökat och uppgår till 783,9 miljoner kronor vilket är en ökning med 37,6 miljoner kronor, motsvarande 5 procent.

Den brottsförebyggande verksamhetens kostnader har ökat och förklaras av att en satsning gjorts på området genom att fler tjänster tillsatts. Den totala ökningen för hela myndigheten förklaras av ökade lönekostnader med 26,6 miljoner kronor som består av ökade premie­ pensionskostnader, lönerevision och av ökad semesterlöneskuld samt ett ökat antal årsarbetskrafter till följd av nyanställningar under förra året som fått helårseffekt. Kostnaden för polislöner har ökat med 4,3 miljoner kronor. Därutöver har övriga driftskostnader, lokalkostnader och avskrivningar ökat med totalt 6,7 miljoner kronor.

Verksamheten finansieras i huvudsak genom anslaget som uppgick till 774,5 miljoner kronor under 2021, vilket var en ökning med 38,4 miljoner kronor, motsvarande 5,2 procent, varav 30 miljoner kronor tillförts genom regeringens vårändringsbudget.

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons