En tidigare brottsmisstänkt advokat begärde rättelse av personuppgifter i tingsrättens målhanteringssystem.
Eftersom uppgiften förekommer i domstolens allmänna handlingar saknas dock, enligt kammarrätten, lagstöd för att korrigera uppgiften enligt advokatens begäran.
Advokaten begärde rättelse av personuppgifter hos Stockholms tingsrätt avseende ett mål som skrivits av, men där han i tingsrättens målhanteringssystem kvarstod som misstänkt.
Tingsrätten motiverade avslagsbeslutet med att registreringen av mannen som misstänkt varit korrekt och nödvändig för att tingsrätten skulle kunna hantera målet i sin myndighetsutövning. Personuppgiften förekommer i allmänna handlingar som tingsrätten har en skyldighet att arkivera. Enligt tingsrätten är behandlingen av personuppgifterna nödvändiga för det ändamål som de har samlats in och de har behandlats på ett lagligt sätt.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Ville att målet skulle prövas i förvaltningsrätten
I Kammarrätten yrkade mannen att de i målet aktuella personuppgifterna skulle rättas eller att annan lämplig åtgärd ska vidtas för att hindra att uppgifterna fortsätter vara felaktiga eller missvisande. Han ifrågasatte att målet ska överklagas direkt till kammarrätten. Överklagandet borde, enligt honom, med stöd av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och brottsdatalagen ges in till förvaltningsrätten.
Han har tidigare varit misstänkt för brott men har numera avförts från alla misstankar. Uppgiften om att han är misstänkt finns kvar i tingsrättens målhanteringssystem trots att målet skrivits av. Därmed framstår det som att han fortfarande är misstänkt för brott för den som tar del av uppgiften. Uppgiften är därigenom felaktig eller missvisande. Han är advokat och önskar offentliga uppdrag. Den felaktiga eller missvisande uppgiften kan medföra att tingsrätten, vid intern kontroll av honom, inte förordnar honom.
Det finns också, enligt advokaten, en risk att han avvisas i de fall han uppträder som ombud. Det kan inte heller uteslutas att uppgiften sprids till potentiella klienter och andra domstolar. Uppgiften medför på det sättet både en kränkning och ekonomisk skada, eller i vart fall risk för sådan skada, för honom.
Var misstänkt för brott vid tiden
Kammarrätten i Stockholm anger som skäl till avgörandet följande: Den uppgift som personen vill få rättad eller korrigerad på annat sätt behandlas i tingsrättens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet och avser att han vid tiden för registreringen av uppgiften var misstänkt för brott.
Av brottsdatalagen framgår att den lagen ska tillämpas vid behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att bekämpa eller lagföra brott. Verksamhet som ingår i direktivets tillämpningsområde omfattas inte av EU: s dataskyddsförordning.
Målet har hamnat rätt
Brottsdatalagen tillämpas inte om det finns bestämmelser i annan lag eller förordning som avviker från lagen. I lagen om domstolarnas behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, domstolarnas brottsdatalag, finns bestämmelser som gäller utöver brottsdatalagen när allmänna domstolar behandlar uppgifter i syfte att handlägga mål och ärenden om utredning av eller lagföring för brott . Av domstolarnas brottsdatalag framgår att beslut om rättelse med mera av personuppgifter som har meddelats av en tingsrätt i egenskap av personuppgiftsansvarig får överklagas till kammarrätten.
Av utredningen i målet framgår inte klart om den aktuella personuppgiften vid tiden för tingsrättens beslut behandlades i syfte att handlägga mål och ärenden om utredning av eller lagföring för brott. Oavsett om behandlingen skedde i ett sådant syfte eller för domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet i övrigt, ska tingsrättens beslut överklagas till kammarrätten. Det var alltså rätt av tingsrätten att lämna en överklagandehänvisning till kammarrätten.
De bestämmelser om rättelse eller komplettering som i detta fall kan bli aktuella att tillämpa på antingen det förordningsstyrda eller det direktivstyrda området har i princip samma innehåll. De innebär att den registrerade har rätt att av den personuppgiftsansvarige få felaktiga personuppgifter rättade eller ofullständiga personuppgifter kompletterade.
Kammarrätten avslår överklagandet
Det förhållandet att personen har varit misstänkt i ett brottmål hanteras i tingsrätten bland annat genom att den uppgiften registrerats i domstolens målhanteringssystem. Det innebär att uppgiften förekommer bland annat i det dagboksblad som upprättats i målet och i andra registeruppgifter som rör målet. Uppgiften om att han varit misstänkt i målet förekommer alltså i allmänna handlingar hos domstolen.
Att ta bort en uppgift i en allmän handling innebär en gallring av handlingen och får inte ske utan stöd i en föreskrift eller särskilt beslut. Något stöd för att gallra en uppgift i en allmän handling enbart av det skälet att den är felaktig finns inte. En felaktig personuppgift i en allmän handling kan därför lämpligen rättas genom att uppgiften kompletteras med annan information.
Att personen har varit misstänkt i brottmålet är enligt kammarrättens mening inte en felaktig uppgift. Det finns därför varken något stöd eller någon skyldighet för tingsrätten att i allmänna handlingar korrigera uppgiften genom komplettering eller någon annan lämplig åtgärd. Ett målhanteringssystem syftar inte till att visa enbart dagsaktuella uppgifter i ett mål utan ska innehålla information om målets hela hantering. Detsamma gäller efter att målet avslutats och de allmänna handlingarna arkiverats. Den omständigheten att mannen inte längre är misstänkt för brott innebär därför inte att ändamålet med behandlingen av den aktuella personuppgiften har upphört.
Kammarrätten gör alltså samma bedömning som tingsrätten att behandlingen av uppgiften är laglig och att den fortfarande är nödvändig för det ändamål som uppgiften samlades in för. Någon skyldighet för tingsrätten att rätta uppgiften genom komplettering eller någon annan åtgärd finns därför inte. Kammarrätten avslår överklagandet. (Blendow Lexnova)
