Närmare ett halvår efter stämningen mot UBS Third Party svarar bolaget med hård kritik mot Pensionsmyndigheten. UBS-bolaget anser nämligen att myndigheten vänt sig till fel jurisdiktion för prövning i målet. Frågan bör prövas under luxemburgisk rätt, dessutom har inte UBS-bolaget något avtalsförhållande till Pensionsmyndigheten och därmed har inte myndigheten rätt till ett skadestånd om 42 miljoner kronor.
I juli lämnade Pensionsmyndigheten in en stämning mot UBS Third Party med krav på cirka 42 miljoner dollar. Myndigheten hänvisade till affärer som genererat intäkter till Prognosias ägare (det vill säga Allra Sverige AB och dess ägare) på bekostnad av pensionssparare och pensionärer.
– Vi lämnar in en stämningsansökan för att få tillbaka pengar som vi anser att pensionssparare och pensionärer har förlorat i samband med UBS Third Partys bristfälliga förvaltning av vissa pensionsfonder som tidigare fanns på Pensionsmyndighetens fondtorg, sade Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson då.
Rättens behörighet
Megastämningen mot UBS-bolaget handlar i allt väsentligt om hur ”vissa personer, med ett kontrollerande inflytande över Prognosia”, det vill säga ägarna av Allra Sverige, har på ett otillåtet sätt agerat för att tillgodogöra sig fondmedel på bekostnad av pensionsspararna. Huvudansvaret för de fondmedel som, enligt Pensionsmyndigheten, har tillgodogjorts av dessa personer har fondbolaget UBS haft.
Nu svarar UBS Third Party på stämningen, genom sina ombud från DLA Piper. I svaromålet fokuserar ombuden på rättens behörighet och dess konsekvenser för processens ram. UBS anser nämligen inte att Stockholms tingsrätt är rätt forum att avgöra tvisten. Behörig domstol är domstol i UBS hemland Luxemburg, med tillämpning av luxemburgisk rätt.
UBS-bolaget begär att frågan om jurisdiktion avgörs genom ett särskilt beslut innan förberedelsen fortskrider. Banken menar att tingsrättens ställningstagande i jurisdiktionsfrågan har nämligen stor betydelse för processens ram och på vilka punkter banken ska utveckla sitt svaromål. Det finns, enligt UBS, stora processekonomiska fördelar med att avvisningsyrkandet prövas först.
Samarbetsavtalet är feltolkat
Vidare skriver UBS-bolagets ombud att samarbetsavtalet, som är aktuellt i målet, har ett begränsat tillämpningsområde. Det reglerar det rent praktiska samarbetet mellan Pensionsmyndigheten och UBS vad avser bankens skyldighet att ”sälja och lösa in andelar i fonder” på pensionsplattformen Fondtorget med mera. Avtalet rör inte förvaltningen av fondernas kapital, (portföljförvaltningen).
”Pensionsmyndigheten förefaller trots detta framföra yrkanden som avser påstådda brister i portföljförvaltningen. Detta faller emellertid utanför Samarbetsavtalets tillämpningsområde och således även utanför prorogationsklausulens tillämpningsområde”, skriver UBS.
Stämningsansökan avser andra transaktioner
Vidare riktar UBS-bolaget kritik och menar att Pensionsmyndighetens stämningsansökan inte uppfyller krav på konkretion av åberopade rättsfakta. Banken menar att det är oklart vilka grunder som åberopas och hur övriga sakomständigheter anknyter till dessa. UBS menar att merparten av de hundra sidorna i stämningsansökan rör ett händelseförlopp som inte tycks ha någon direkt relevans för den transaktion som detta mål avser.
UBS hänvisar till att de aktuella avsnitten avser bland annat senare värdepapperstransaktioner med inblandning av helt andra aktörer. Banken uppger att den inte på något sätt har deltagit i dessa transaktioner och saknar inblick i dem då de genomfördes efter det att UBS engagemang i fonderna hade upphört. UBS menar att anledningen till att stämningsansökan ser ut som den gör är för att Pensionsmyndigheten i stor utsträckning har kopierat texten i den stämningsansökan som gavs in mot Allra Asset Management S.A.
UBS menar att det är nödvändigt att ”Pensionsmyndigheten omedelbart föreläggs att på ett sammanhållet sätt klargöra sina grunder för talan. När Pensionsmyndigheten angett de rättsfakta som åberopas till grund för talan går det att göra en korrekt och fullständig prövning av vad som täcks av tingsrättens behörighet enligt prorogationsklausulen i Samarbetsavtalet och vad som faller utanför”.
Pensionsmyndigheten inte rätt till skadestånd
UBS-bolaget skriver att enligt luxemburgsk rätt har UBS endast ett avtalsrättsligt förhållande till sin uppdragsgivare Fonden. UBS-bolaget har inget avtalsförhållande till Pensionsmyndigheten eller någon annan av aktieägarna (utöver Samarbetsavtalet). Enligt luxemburgsk rätt saknar investerare möjlighet att kräva skadestånd direkt från fondföretaget för en kapitalförlust som SICAV-fonden som helhet lidit.
UBS-bolaget förtydligar att Pensionsmyndigheten som aktieägare i Fonden enbart kan ha rätt till skadestånd för förlust som drabbat Pensionsmyndigheten direkt. Så är inte fallet när den påstådda förlust för vilken ersättning krävs enbart avser den indirekta förlust som motsvarar aktieägarens andel av den förlust som Fonden kan ha lidit på grund av att tillgångarna minskat i värde.
Enligt luxemburgsk rätt ska en sådan talan avvisas eftersom enbart Fonden, som juridisk person, har rätt att väcka talan om ansvar för förluster som SICAV-fonden har åsamkats.
