En polisinspektör som stängdes av från sitt arbete på grund av en misstänkt stöld av ett paket kaffe nekas skadestånd i Arbetsdomstolen. Åtgärden utgör inte en otillåten disciplinpåföljd enligt lagen om offentlig anställning eller medbestämmandelagen och strider inte mot god sed på arbetsmarknaden.
Poliskvinnan är anställd som inspektör vid Polisen och medlem i Polisförbundet. Med anledning av att hon misstänktes för stöld från Polismyndigheten gjorde myndigheten den 14 augusti 2020 en husrannsakan i hennes bostad. Vid denna påträffades ett paket med kaffe som, enligt Polismyndigheten, hade stulits den 13 eller 14 augusti 2020 från den polisstationen där kvinnan är verksam.
Den 2 mars 2021 dömdes hon av Växjö tingsrätt för stöld av kaffepaketet. Hon har överklagat domen. Vid tidpunkten för den misstänkta stölden och husrannsakan hade polisinspektören semester. Veckan därpå skulle hon arbeta på en polisstation i södra Sverige från och med måndagen den 17 augusti till och med torsdagen den 20 augusti 2020.
Polismyndigheten beslutade, med hänvisning till arbetsledningsrätten och allmänna rättsgrundsatser om nöd, att tillfälligt försätta kvinnan ur tjänstgöring med bibehållen lön. Hon underrättades om beslutet vid ett möte den 17 augusti och var därefter arbetsbefriad med lön till och med den 20 augusti, det vill säga under hela sin arbetsvecka. Hon återkom till arbetet måndagen den 24 augusti 2020. Parterna är oense om kvinnan den 19 och 20 augusti 2020 fortfarande var försatt ur tjänstgöring genom beslut av Polismyndigheten eller om hon frivilligt hade kommit överens med myndigheten om att hon då skulle vara fortsatt arbetsbefriad med lön.
Krävde 100 000 i skadestånd
Polisförbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta staten att betala kvinnan allmänt skadestånd med 10 000 kronor.
Arbetsdomstolen anser inte att det framkommit något som tyder på att Polismyndigheten inlett ett ärende om disciplinansvar för kvinnan enligt lagen om offentlig anställning. Hon fick för de aktuella dagarna sin lön. Det är således uppenbarligen inte fråga om ett löneavdrag eller en varning enligt lagen om offentlig anställning.
Bestämmelserna om skadestånd i 20 § lagen om offentlig anställning är därför inte tillämpliga. Staten är alltså inte på grund av de bestämmelserna skyldig att betala henne allmänt skadestånd.
Och 62 § medbestämmandelagen gäller bara när en arbetstagare gjort sig skyldig till en åtgärd eller underlåtenhet som kan föranleda skadestånd enligt medbestämmandelagen Det ska alltså vara fråga om ett brott mot någon bestämmelse i medbestämmandelagen eller kollektivavtal. Förbundet har, trots att det flera gånger uppmärksammats på denna förutsättning, inte angett vilken närmare åtgärd eller underlåtenhet av polisinspektören som kunnat föranleda skadestånd för henne enligt medbestämmandelagen och för vilken hon genom avstängningen fått en annan påföljd.
Inte i strid med god sed
Förbundet har angett att avstängningen skedde såsom en bestraffande åtgärd för att Polismyndigheten gjort husrannsakan hos kvinnan och funnit ett kaffepaket och misstänkte att hon stulit det från Polismyndigheten. Arbetsdomstolen finner att det av åberopade omständigheter inte framgår att hon gjort sig skyldig till en åtgärd eller underlåtenhet som kunnat föranleda skadestånd enligt medbestämmandelagen. Inte heller bestämmelsen i 62 § medbestämmandelagen är därför tillämplig och något allmänt skadestånd för brott mot den bestämmelsen kan således inte komma i fråga. Arbetsdomstolen anser slutligen inte att åtgärden stod i strid med god sed på arbetsmarknaden. (Blendow Lexnova)