Högsta domstolen nekar Riksåklagarmyndigheten i Ryssland en utlämning av en kvinna i Sverige för lagföring för bland annat grovt bedrägeri.
Preskription har inträtt då de ryska myndigheterna inte vidtagit någon åtgärd som skulle ha medfört preskriptionsavbrott enligt svensk lag.
Riksåklagarmyndigheten i Ryska federationen har begärt att den 53-åriga ryska medborgaren ska utlämnas dit för lagföring för bland annat grovt bedrägeri under perioden oktober 2007 till februari 2008.
Ryska federationen har till stöd för framställningen åberopat ett häktningsbeslut meddelat den 3 oktober 2011 av Centrala tingsrätten i Krasnojarslc samt ett beslut om att inleda förundersökning och ett åtalsbeslut.
Misstänkt för grovt bedrägeri
Av handlingarna framgår att kvinnan är misstänkt för grovt bedrägeri genom att i samförstånd med andra personer uppsåtligen ha lämnat vilseledande uppgifter i en ansökan om ekonomiskt bidrag ställd till en myndighet i Krasnojarsk som beviljar ekonomiskt stöd för boende. 53-åringen ska därigenom på felaktiga grunder ha fått bidrag som hon inte hade rätt till med cirka 730 000 rubel. Efter utbetalningen ska hon a ha ingått ett fiktivt köpeavtal avseende en lägenhet och fört över det utbetalda beloppet till den fiktiva säljarens bankkonto. För detta ska kvinnan ha fått 180 000 rubel.
Högdsta domstolen konstaterar att enligt 10 § andra stycket utlämningslagen får utlämning inte beviljas om straff för brottet skulle vara preskriberat enligt svensk lag. Av 35 kap. 1 § första stycket 2 och 3 brottsbalken framgår att påföljd inte får dömas ut om inte den misstänkte har häktats eller fått del av åtal för brott inom fem år, om svåraste straffet är fängelse i två år, respektive inom tio år, om svåraste straffet är fängelse i åtta år.
Inga preskriptionsbrytande åtgärder vidtagna
För att utlämning ska kunna ske utan hinder av 10 § andra stycket utlämningslagen måste 53-åringen alltså ha varit häktad som misstänkt för gärningen eller ha fått del av åtalet i vart fall senast i februari 2018.
Framställningen om utlämning och de bifogade handlingarna innehåller inte någon uppgift om att de ryska myndigheterna har vidtagit någon åtgärd som skulle ha medfört preskriptionsavbrott enligt svensk lag. Preskription har således inträtt för brottet. Det finns därför hinder enligt 10 § andra stycket utlämningslagen mot utlämning av 53-åringen. (Blendow Lexnova)
