ICA gjorde fel när man avskedade en lagerarbetare som inte ingrep när en kollega tog strypgrepp på en kvinnlig kollega.
Det konstaterar arbetsdomstolen och slår fast att bolagets avskedande av mannen var ogiltigt.
Kvinnan arbetade på ICA:s lager och utsattes vid flera tillfällen för psykiskt och psykiskt våld av ett antal manliga kollegor. Under ett arbetspass i oktober förra året tog en av de manliga kollegorna strypgrepp på kvinnan medan en av männen påstods ha ”hållit utkik” efter förbipasserande, stängt av utrymmet så att den kvinnliga kollegan inte kunder komma därifrån och ”uppmuntrade, istället för att ingripa, till våld bland annat genom en gest där han visade kollega som utövade våldet hur ett strypgrepp ska tas”.
Mannen som påstods ha hållit utkik påstods också, tillsammans med en manlig kollega, ha utsatt kvinnan för allvarliga trakasserier, eller sexuella trakasserier, på arbetsplatsen tidigare samma år. Han påstods även ha farit med osanning under ICA:s efterföljande utredning av händelsen och ansågs därför ha försvårat densamma.
Han kom sedan att avskedas från sitt jobb – något som parterna tvistat om då mannens fackförbund anser att det inte funnits laga skäl för avskedandet eller saklig grund för uppsägning.
Enligt mannens fackförbund tog mannen nämligen endast del av händelseförloppet när hans kollega tog strypgrepp på kvinnan och medverkade alltså inte till våldet och for inte heller med osanning under utredningen.
Får koncernbolag anlitas för att tillhandahålla visselblåsarfunktion?
Ett vanligt upplägg för privata verksamhetsutövare är att låta moderbolaget hantera samtliga rapporteringskanaler i koncernen. Men är det tillåtet? Inte enligt färska inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket – där räknas koncernbolag inte som en sådan extern part som anges i visselblåsardirektivet. Men är kravet egentligen för långtgående? Johan Thörn, Johan Sundberg och Fredrik Eråker analyserar visselblåsarlagens regler om interna rapporteringskanaler och ger sin syn på saken, med avstamp i pågående tillsyn.
Inget ansvar för ordningen mellan kollegorna
Arbetsdomstolen har tagit del av övervakningsfilmer från den aktuella händelsen i oktober som, enligt domstolen, inte tillåter ”några säkra slutsatser till exempel de närvarande personernas ansiktsuttryck”. Arbetsdomstolen anser det, bland annat därför, inte bevisat att mannen främjat sin kollegas handgripligheter mot kvinnan.
Mannen hade inte heller något särskilt ansvar för ordningen mellan kollegorna och av ICA:s arbetsmimljöpolicy framgår inte att en arbetstagare är skyldig att försöka avvärja pågående handgripligheter mellan arbetskamrater. Det som inträffade mellan mannens kollegor kunde, enligt arbetsdomstolen, ”inte uppenbart antas leda till allvarlig skada på person eller egendom”. Mannen var därför inte skyldig att försöka avvärja handgripligheterna mot kvinnan, som enligt arbetsdomstolen ”tveklöst i och för sig var olämpliga på en arbetsplats, ens om han hade förstått att dessa var ovälkomna”.
Det är mot bakgrund av detta inte heller visat att mannen den aktuella dagen i oktober bröt mot sina skyldigheter i anställningen och det är inte heller bevisat att mannen före det datumet med ord eller handling främjade det som arbetsgivarparterna påstått.
Får skadestånd och lön
När det kommer till arbetsgivarens påståenden om att mannen farit med osanning under utredningen av händelsen konstaterar arbetsdomstolen att det inte heller här är bevisat att mannen försvårat ICA:s utredning genom att oriktigt uppge att han inte mindes händelseförloppet. Det har, enligt arbetsdomstolen, inte heller framkommit att han lämnade någon annan uppgift som var medvetet oriktig eller annars försvårade bolagets utredning.
Det kan, enligt arbetsdomstolen, ”inte antas annat än att han hade berättat för bolaget om det händelseförlopp som framgår av övervakningsfilmen, om bolaget hade visat honom den och ställt frågor”.
Avskedandet ska därför ogiltigförklaras och ICA tvingas betala lön och allmänt skadestånd till mannen med 150 000 kronor.
