Högsta domstolen ska pröva ett mål om näringspenningstvätt där en 26-årig kvinna dömts för att ha slussat pengar från telefonbedrägerier via sitt bankkonto – till bedragaren.
Den 26-åriga kvinnan åtalades tidigare i år för näringspenningtvätt. Bakgrunden till åtalet var att kvinnan vid ett flertal tillfällen påstods ha ställt sitt bankkonto till förfogande för insättningar från andra konton. Pengarna som kom in på hennes konto slussades sedan vidare därifrån.
Det hela uppdagades efter att en rad personer anmält att de utsatts för telefonbedrägerier där de lurats att lämna ut sina kontouppgifter till bedragarna vilka i sin tur förde över pengar från målsägandena till 26-åringens bankkonto.
Blev uppringd
Kvinnan medgav vid tingsrätten de faktiska omständigheterna – men förnekade brott. Hon uppgav att hon själv hade kontaktas av en främmande man via telefon som erbjudit henne att agera mellanhand för betalningar mellan köpare och säljare av bitcoin. I gengäld skulle hon få tio procent av beloppet hon förmedlade.
För betalningarna användes en hemsida som var ”certifierad” och kvinnan hade därför tänkt att det inte kunde handla om någon olaglig verksamhet.
Det hade dock varit mannen som styrde hemsidan. Kvinnans uppgift hade bara varit att utifrån instruktion skicka Swishbetalningar. Efter att kvinnan kontaktats av sin ena bank och fått sitt konto uppsagt på grund av misstanke om penningtvätt hade hon sagt åt mannen att hon ville sluta och ”tagit bort hemsidan” från sin dator. Tre transaktioner till hade dock kommit in och dessa hade kvinnan fört vidare trots att hon varit ”upprörd och förbannad” på mannen.
Enligt tingsrätten hade det handlat om så pass många transaktioner att kvinnan måste anses ha utfört de åtalade åtgärderna vanemässigt och i större omfattning. Domstolen ansåg också att omständigheterna kring upplägget måste ha framstått som misstänkta redan från början.
Dömdes för näringspenningtvätt
Trots att mannen sade sig ha en ledande ställning på ett företag hade han bara lämnat ett telefonnummer och en gmail-adress som kontaktinformation. Mannen hade rekryterat kvinnan under förevändning att hon pratade svenska, men hon behövde aldrig prata med avsändare eller mottagare utan bara skicka Swishbetalningar. Ersättningen hade också varit anmärkningsvärt hög i förhållande till arbetsinsatsen. Vid de tre sista transaktionerna hade kvinnan också fått sitt konto avstängt och själv försökt avsluta uppdraget.
Sammantaget hade kvinnan upplåtit sitt konto på ett sätt som medförde ett klandervärt risktagande, oavsett om hemsidan var certifierad eller inte. Åtgärderna fick antas ha vidtagits för att dölja att pengarna härrörde från brottslig verksamhet eller främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig pengarna.
Tingsrätten dömde mot denna bakgrund kvinnan för elva fall av näringspenningtvätt till villkorlig dom och 70 dagsböter om 100 kronor. Kvinnan ålades därutöver att betala totalt drygt 420 000 kronor i skadestånd till sju olika målsägande, med anledning av de pengar som de förlorat.
Hovrätten satte ned beloppet
Hovrätten för Övre Norrland satte senare ned kvinnans dagsbotsbelopp till 50 kronor, men anslöt sig helt till tingsrättens bedömning i sak och fastställde underinstansens dom.
Kvinnan överklagade och Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i målet. Prövningen ska göras med utgångspunkt i det som hovrätten funnit utrett om att kvinnan ”ställt sina bankkonton till annan persons förfogande för insättningar och därefter omsatt beloppen genom betalningar och överföringar till eget eller annans konto”, skriver HD.
Målet aktualiserar bland annat ”fråga om vad som ska anses som led i en verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning samt vad som ska utgöra ett klandervärt risktagande”, tillägger HD på sin hemsida.
