Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Växelvis boende omöjligt – pojke ska flytta med sin mamma 50 mil



Foto: Jessica Gow/TT
Ladda ner handlingar

 

Kvinnan och mannen var tidigare sambor och har en son idag är sju år. Sonen har sedan separationen, då han var ett år gammal, bott växelvis hos föräldrarna.

Kvinnan vill nu flytta ihop med sin nya man om bor cirka 50 mil från den nuvarande bostadsorten.

Stadigvarande boende
Parterna är överens om att vårdnaden även fortsättningsvis ska vara gemensam och att sonen ska ha rätt till umgänge med den förälder som han inte bor med. Båda vill dock att sonen har sitt stadigvarande boende hos just dem.

De vände sig därför till Hudiksvalls tingsrätt för att få frågan prövad.

Tingsrätten underströk att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Av utredningen framgick att sonen har en nära och god relation med båda sina föräldrar. Sonen har en god relation även med sin farfar, som bor nära hans pappa, och med mammans nya man och dennes son.

Av mammans uppgifter under rättegången framgick att hon inte skulle flytta till sin nya man om tingsrättens beslut skulle innebära att sonen inte fick flytta med henne.

Tingsrätten skrev i sina domskäl:

”M (mamman) har efter huvudförhandlingen anfört att hon kanske skulle se sig förhindrad att flytta och i stället bo kvar som stöd för S (sonen) om hennes talan ogillas och P:s (pappans) yrkande bifalls. Tingsrätten kan svårligen tolka M:s uppgifter på annat sätt än att en förutsättning för att hon ska flytta är att S får sitt stadigvarande boende hos henne.” 

Båda goda föräldrar
Tingsrätten instämde i socialnämndens bedömning att mamman i och för sig framstår som den förälder som bäst kan tillgodose sonens behov av omvårdnad, trygghet och fostran eftersom hon har varit mest aktiv när det gäller sonens skolgång och dessutom agerat när problem uppstått.

Å andra sidan framgick, enligt tingsrätten, att pappan är den förälder som bäst kan aktivera och stimulera sonen på fritiden.

Tingsrätten skrev i sina domskäl:

”En flytt ca 50 mil bort skulle för S (sonen) av naturliga skäl innebära en stor förändring i dennes vardag. Förutom att S rycks upp från den miljö där han har vuxit upp och måste börja i en ny skola med allt vad det innebär, är det ofrånkomligt att hans relation till P (pappan) och dennes släkt kommer att påverkas negativt när det växelvisa boendet övergår till ett umgänge i en jämförelsevis väsentligt mindre omfattning.” 

Bra för pojken att bo kvar
Tingsrätten ansåg att det bästa för pojken skulle vara att bo kvar där han hade har vuxit upp. Eftersom samarbetet mellan föräldrarna fungerat så bra beslutade tingsrätten om fortsatt växelvis boende.

Hovrätten för Nedre Norrland menar nu att det, utifrån föräldrarnas goda samarbete, kan tyckas bäst att det växelvisa boendet består.

Hovrätten slår dock fast:

”Målet i hovrätten rör frågan hos vem av föräldrarna som S ska bo. Bedömningen försvåras av att den ska göras med sikte på att M (mamman) har för avsikt att flytta till annan ort och att det geografiska avståndet inte möjliggör ett fortsatt växelvis boende. Frågan är vad som i det perspektivet blir bäst för S.”

Förändring oavsett vilket
Eftersom sonen har det bra hos båda föräldrarna är valet inte lätt, konstaterar hovrätten. En del omständigheter i utredningen talar dock för att mamman har haft ett huvudansvar för omsorgen om sonen. Någon uppfattning från sonen om hans boende har inte heller redovisats.

Hovrätten pekar på flytten kommer att innebära att pojkens föräldrar kommer att bo långt ifrån varandra vilket i sin tur kommer att leda till en förändring – oavsett var sonen kommer att bo i framtiden.

Hovrätten anser att mamman framstår som den som i störst utsträckning tillgodoser sonens trygghet, fostran och omvårdnad och att sonen därför bör bo hos henne.

Djupt oenig hovrätt
Två hovrättsråd är skiljaktiga och menar att det inte är klarlagt att sonen skulle sakna förmåga att uttrycka sin egen uppfattning i boendefrågan om han fick möjlighet.

De poängterar att en flytt skulle rycka upp sonen från den miljö där han går i skolan, har sina kamrater och har god kontakt med sin farfar.

Hovrättsråden anser sammantaget att det bästa för sonen är att ha sitt stadigvarande boende hos pappan.

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons