Riskkapitalisten har förlorat en rad skattemål i förvaltningsdomstolarna. Nu förlorar han ett skadeståndsmål mot staten där han påstår att staten kränkt hans rätt till rättvis rättegång.
Riskkapitalisten har yrkat att staten ska betala honom 50 000 kronor i ideellt skadestånd jämte ränta på beloppet från den 21 november 2018 till dess full betalning sker.
Om tingsrätten kommer fram till att han inte har rätt till något ideellt skadestånd, ska det fastställas att staten kränkt hans rätt till en rättvis rättegång, har han i målet yrkat.
Staten har bestritt detta i sin helhet.
Rätten till en rättvis rättegång
Riskkapitalisten uppger att han i en skatteprocess, om taxeringsåren 2008-2010, utsatts för en kränkning av den grundlagsskyddade och absoluta rätten till en rättvis rättegång.
Riskkapitalisten hänvisar till att Kammarrätten, som ansåg sig bunden av Skatteverkets rättidsprövning, prövade endast om en oriktig uppgift hade lämnats och om det var oskäligt att eftertaxera. Kammarrätten tog alltså inte ställning till de grunder som han anfört till stöd för att Allmänna ombudet överklagat för sent.
”Frågan om ett processhinder förelåg har alltså inte prövats av en oavhängig och opartisk domstol”, uppger riskkapitalisten.
Riskkapitalisten har under processens gång kritiserat att det är Skatteverket som rätttidsprövar Allmänna ombudets talan inom föreskriven tid. Han menar att det är uppenbart att Skatteverket har en intressekonflikt i saken, är jävig.
Bedömningen av skadeståndets storlek ska göras utifrån en skönsmässig bedömning utifrån de principer som framgår av Högsta domstolens praxis. Ett skäligt skadeståndsbelopp uppgår till 50 000 kronor.
JK försvarar
Enligt JK går det dock inte att grunda skadeståndsskyldighet direkt på fri- och rättigheterna i regeringsformen.
JK menar att domstolen har prövat om Allmänna ombudets yrkande framställts inom gällande överklagandefrist. Detta utgjorde en förutsättning för att bifalla Allmänna ombudets yrkande. Tidsfristerna prövades alltså inom ramen av målet i sak.
Innan tingsrätten avkunnade dom har riskkapitalisten vänt sig till de högre instanserna med ett fastställelseyrkande som avsåg att fastställa att en överträdelse av regeringsformen har skett. Hovrätten ansåg dock inte att det var lämpligt att ta upp fastställelseyrkandet till prövning eftersom tingsrättens prövning fortfarande var pågående. Prövningarna berör, enligt hovrätten, samma fråga.
Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.
Tingsrättens bedömning
Tingsrätten skriver i domen att det i gällande rätt inte finns någon bestämmelse som ger en enskild rätt till ersättning för ideell skada vid överträdelser av regeringsformen.
Vad gäller frågan om staten har kränkt riskkapitalistens rätt till en rättvis rättegång konstaterar tingsrätten att den nuvarande ordningen innebär att Skatteverket är den myndighet som prövar om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Detta innebär att den högre instansen är bunden av den rättidsprövning som Skatteverket har gjort.
Om förfarandet skulle anses stå i strid med regeringsformen ankommer det enligt tingsrätten på lagstiftaren att ändra den nuvarande ordningen. Med beaktande av detta anser tingsrätten att staten inte har kränkt riskkapitalistens rätt till en rättvis rättegång. Käromålet ska därför ogillas.
Riskkapitalisten tvingas därmed ersätta Staten för dess rättegångskostnad om 70 000 kronor.
