Hovrätten har nu meddelat en unik dom.
Enligt domen är staten skyldig att betala dröjsmålsränta till en pensionär som fick vänta på sina pengar från Kronofogden.
En pensionär från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. Svea hovrätt har nu slagit fast att Kronofogdens dröjsmål varit olagligt och att mannen har rätt till dröjsmålsränta. Enligt Centrum för Rättvisa är detta en principiellt viktig dom som kan få betydelse för andra som fått vänta på utbetalningar från myndigheter.
– För mig har det hela tiden känts som en självklarhet att Kronofogden precis som alla andra ska betala ränta vid sena betalningar. Jag är väldigt glad för att hovrätten nu kommit fram till att det är det som gäller. Förhoppningsvis kan den här processen vara till hjälp för andra också, säger pensionären i en kommentar.
Allvarlig kritik
Enligt Centrum för Rättvisa har Kronofogden fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.
När den i målet aktuella pensionären tvingades vänta i mer än ett halvår på sina pengar som Kronofogden drivit in, tog han hjälp av Centrum för rättvisa och stämde staten i domstol där han begärde ersättning i form av dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden inte betalade ut hans pengar i tid.
Betalningsdröjsmål olagligt
Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället fick pensionären viss kompensation som skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.
I domen från Svea hovrätt har domstolen slagit fast att även Kronofogden måste följa räntelagen. Enligt hovrätten är det inte rimligt att den enskilde ska behöva presentera bevisning som är svår att ta fram för att kunna få någon ersättning. Tvärtom talar, enligt hovrätten, starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.
– Tidigare har uppfattningen varit att enskilda, men inte staten, behöver betala ränta vid betalningsdröjsmål. Det här är en principiellt mycket viktig dom som öppnar upp för att även staten kan bli skyldig att betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar inte bara från Kronofogden utan även från andra myndigheter, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder pensionären.
Staten kan överklaga domen till Högsta domstolen senast den 19 februari 2021.
