Mannen ansökte 2015 om asyl i Sverige. Enligt mannen hade han efter att ha fått en kallelse till militärtjänstgöring lämnat Eritrea illegalt vid 25 års ålder och riskerade därför att bli fängslad om han återvänder
År 2016 beslutade Migrationsverket att bevilja mannen permanent uppehållstillstånd och så kallad alternativ skyddsstatusförklaring. Samtidigt avslogs hans ansökan om att erhålla flyktingstatusförklaring.
Detaljerade uppgifter
Enligt Migrationsverket hade mannen lämnat detaljerade uppgifter om sin bakgrund och därmed gjort sin identitet, hemvist och beskrivning om den illegala utresan från Eritrea ”sannolika”.
Hotbilden mot mannen kunde dock inte anses ingå i någon av de ”vanliga” grunder som anges utlänningslagen – det fanns nämligen ingenting som tydde på att de eritreanska myndigheterna hade tillskrivit mannen en politisk uppfattning enbart på grund av att han hade lämnat landet illegalt och inte inställt sig till militärtjänstgöring.
Det fanns inte heller någonting som tydde på att han hade uppmärksammats av regimen i övrigt, ansåg Migrationsverket. Mannen kunde därför på den grunden varken få uppehållstillstånd eller flyktingstatusförklaring.
Fem års fängelse
Att mannen till följd av sin illegala utresa riskerade att få upp till fem års fängelse kunde däremot läggas till grund för just ett alternativt skyddsbehov – detta med hänvisning till ”de mycket svåra förhållandena” i eritreanska fängelser och ”den risk för tortyr och godtyckliga bestraffningar som föreligger där”.
Mannen ville dock ha flyktingstatusförklaring och överklagade beslutet till migrationsdomstolen. Han underströk att militären hade varit ”på honom” hela tiden och genomfört både räder och ”många försök mot hans liv”.
Baserat på den landinformation som fanns om Eritrea konstaterade migrationsdomstolen att uppgifterna om hur den eritreanska regeringen uppfattar personer som har undanhållit sig nationaltjänstgöring, deserterat eller lämnat landet ”till viss del går isär”, men att den sammantaget gav en tydlig bild av att eritreanska myndigheter ”regelmässigt utsätter återvändande medborgare och personer som inte gjort militärtjänst för ingripanden och förhör”.
Politisk uppfattning
Användandet av tortyr och tortyrliknande metoder i samband med förhör och liknande ingripanden ansågs vara utbrett. Enligt domstolen gav detta stöd för att det mannen riskerade att utsättas för vid sin återvändo var att betrakta som förföljelse.
Det fanns enligt domstolen en tydlig koppling till vad som ”i vart fall får betecknas som en av myndigheterna tillskriven (misstänkt) politisk uppfattning”.
Risken att drabbas av sådan behandling skulle därför anses ha en sådan koppling till flyktinggrunderna i utlänningslagen som krävs för att den som riskerar att utsättas ska betraktas som flykting. Enligt Migrationsdomstolen skulle mannen därför betraktas som flykting och därmed få flyktingstatusförklaring.
Svårt dra slutsatser
Enligt Migrationsverket hade det dock inte gjorts sannolikt att det finns en koppling mellan den behandling som mannens riskerade och förföljelsegrunden ”politisk åskådning”. Mannen var enligt Migrationsverket därför inte flykting i utlänningslagens mening.
Migrationsverket överklagade därför till Migrationsöverdomstolen som nu konstaterar att det är ”mycket svårt att dra några säkra slutsatser om hur läget i landet egentligen är” bland annat eftersom flera rapporter hänvisar till varandra och eftersom informationen i flera fall är motstridig.
Ska betrakas som flykting
De källor som uppger att regimen kommer att betrakta mannen som oppositionell väger dock tyngst trots att uttalandena i den riktningen gjordes för flera år sedan.
Överdomstolen slår därför fast att mannen uppfyller kriterierna för att kunna betraktas som flykting.
