Migrationsverket skickade hemliga uppgifter om en kvinna på flykt från sin familj till dennes storasyster – trots att uppgifterna var sekretessbelagda.
Nu tvingas myndigheten betala skadestånd på 30 000 kronor till kvinnan sedan JK slagit fast att det rört sig om brott mot tystnadsplikten.
Kvinnan, som har skyddade personuppgifter, har haft permanent uppehållstillstånd i Sverige sedan juni 2016. Under hösten samma år ansökte hennes föräldrar och syskon om uppehållstillstånd hos Migrationsverket och anförde att de önskade återförenas med sin dotter i Sverige.
Till ansökan bifogade familjen bland annat en fullmakt för kvinnans storasyster som också bor i Sverige.
När muntlig utredning hölls i början av oktober 2018 påtalade kvinnan, såväl under denna som inför, att hon, på grund av risk för repressalier, inte ville att familjen skulle få kännedom om hennes inställning – att hon inte ville återförenas med familjen.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kvinnans storasyster fick brev med beslutsskälen
Migrationsverket avslog den 21 november 2018 familjens ansökan om uppehållstillstånd och i beslutet angavs att uppgifterna där kvinnans inställning till återförening med sin familj redovisades, omfattades av sekretess.
Kvinnans storasysters make kontaktade samma dag som beslutet meddelades en handläggare vid [—] kommun, som var kontaktperson för sökanden, och berättade att han och storasystern hade sett på Migrationsverkets hemsida att familjen hade fått avslag på sin ansökan. Dagen efter kontaktade han återigen kommunens handläggare och informerade om att hustrun hade fått ett brev med avslagsbeslutet inklusive beslutsskälen. På handläggarens begäran tog storasysterns make bilder på beslutet och skickade dem till handläggaren.
I anslutning till avslagsbeslutet hade Migrationsverket informerat ambassaden i familjens hemland om att beslutsskälen omfattades av sekretess och att familjen enbart hade rätt att ta del av beslutet utan skälen. Den ansvariga tjänstemannen på ambassaden bekräftade den 22 november 2018 informationen angående sekretessen och informerade samma dag per telefon kvinnans föräldrar om avslagsbeslutet utan att lämna ut skälen.
Samma dag fick ambassaden ett mejl från kvinnans pappa med begäran om att få ta del av beslutet. I ett mejl den 25 november 2018 meddelade ambassaden att beslutet inte kunde lämnas ut i sin helhet.
Den 29 november 2018 informerade kvinnans särskilt förordnade vårdnadshavare Migrationsverket att storasystern hade fått del av avslagsbeslutet med beslutsskälen. Samma dag skickade Migrationsverket en orosanmälan avseende kvinnan till socialtjänsten.
Migrationsverket ska ersätta kvinnan med 30 000 kronor
Kvinnan vände sig senare till JK och begärde skadestånd av staten då hon ansåg att utlämnade av beslutsskälen till systern, och därmed övriga familjen, ”medfört mycket allvarliga konsekvenser för henne”. Enligt kvinnan kommer hon under lång tid framöver känna oro för sitt liv och hon har tvingats att flytta från sitt ungdomsboende, avsluta sin utbildning och flytta till annan ort. Hon fick dessutom säga upp kontakten med sina vänner och får inte använda sociala medier.
JK slår nu fast att kvinnan har rätt till skadestånd från staten eftersom de aktuella uppgifterna röjts ”trots att de vid en korrekt hantering vid utskicket av beslutet skulle ha hemlighållits”. Enligt JK har det handlat om fel eller försummelse vid myndighetsutövning och trots att ingen enskild tjänsteman kan ställas till svars får röjandet anses ha innefattat ett sådant brott mot tystnadsplikt som kan ge rätt till kränkningsersättning.
Migrationsverket tvingas därför betala ut ersättning till kvinnan om 30 000 kronor.
