Riksbanksdirektionen, med Stefan Ingves i spetsen, riktar skarp kritik mot den föreslagna riksbankslagen på DN Debatt.
Riksbanksdirektionen, med Stefan Ingves i spetsen, riktar skarp kritik mot den föreslagna riksbankslagen på DN Debatt.
Riksbanksdirektionen uppger att ”med den föreslagna lagen hade vi inte kunnat mildra effekterna av coronapandemin på svensk ekonomi så snabbt” och att ”förslaget till ny riksbankslag skulle begränsa Riksbankens förmåga att snabbt vidta kraftfulla åtgärder i ett krisläge. I stället för att detaljreglera Riksbanken och öronmärka dess verktyg bör lagen vara mer principiell”.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
De åtgärder som tagits kan ej tas
Riksbanksdirektionen pekar på de kraftfulla åtgärder man kunnat ta när påfrestningarna på företagen nu är stora på grund av coronapandemin där ”produktion och sysselsättning faller i en aldrig tidigare skådad hastighet”.
Riksbanksdirektionen menar att de åtgärder som nu vidtas har stöd i nuvarande riksbankslag.
”Den har fungerat väl för att bedriva centralbanksverksamhet under vitt skilda förhållanden. Men nu finns ett förslag till en ny riksbankslag som, om det skulle antas av riksdagen, skulle begränsa Riksbankens möjligheter att agera kraftfullt vid en ekonomisk kris”, skriver Riksbanksdirektionen på DN debatt.
Begränsa den penningpolitiska verktygslådan
Enligt riksbanksdirektionen skulle lagförslaget begränsa den penningpolitiska verktygslådan och leda till oklarheter om vad Riksbanken får göra. Förslaget medför att det kommer att ta längre tid för Riksbanken att agera.
Riksbanksutredningens förslag går ut på att särskilja och dra en gräns mellan Riksbankens två huvudsakliga uppdrag – penningpolitik och finansiell stabilitet.
”Man vill på så sätt dela upp Riksbankens verktygslåda i olika delar och i detalj reglera vilket verktyg som ska användas när, var och hur. Vi menar att detta är feltänkt. Penningpolitik och finansiell stabilitetspolitik är sammanlänkade”.
Krisåtgärderna svåra att genomföra med nya lagen
Utöver gränsdragningen mellan Riksbankens olika verksamheter skulle den penningpolitiska verktygslådan begränsas även på andra sätt.
”Vi skulle inte ha kunnat genomföra det nyligen beslutade programmet för företagsutlåning via banker på upp till 500 miljarder kronor där Riksbanken medverkar till att stödja livskraftiga företag. Det förtjänar att påpekas att denna typ av program används flitigt av många centralbanker i vår omvärld”.
Den nya lagen skulle även innebära att Riksbanken bara skulle få köpa andra värdepapper än statsobligationer om det råder så kallade ”synnerliga skäl”, ett villkor som inte närmare definieras av utredningen, uppger Riksbanksdirektionen på DN Debatt.
