Hovrätten river upp domen på fängelse och utvisning och friar en 20-årig man som fällts för att ha våldtagit en tonårsflicka.
Flera ”svårförklarliga moment” i flickans berättelse skulle kunna förklaras av hennes PTSD.
Oklarheterna har dock inte kunnat redas ut genom frågor från åklagare och försvarare och flickans uppgifter måste bedömas försiktigt.
En nu 20-årig man dömdes i Örebro tingsrätt till 16 månaders fängelse för att ha våldtagit en tonårsflicka. Parterna hade före gärningstillfället känt varandra i något år, men hade bara varit vänner. I juni 2019 bestämde de träff hemma hos flickan, i samband med att hennes föräldrar inte var hemma.
Efter mötet i bostaden gick dock uppgifterna isär kring vad som hänt.
”Hindrade från att lämna rummet”
Enligt mannen hade han och flickan delvis avklädda legat bredvid varandra. Han skulle sedan ha haft sin penis mellan flickans ben och sedan fått utlösning – allt utan våld och utan att ha försökt hindra flickan från att lämna rummet.
Flickan sade sig dock ha blivit våldtagen – och gjorde gällande att mannen hade fört in både sin penis och sina fingrar i hennes underliv och ha fått utlösning i hennes underliv. Mannen skulle under händelseförloppet ha tryckt ned flickan mot sängen och ha hållit för hennes mun när hon skrek.
”Delvis olika uppgifter”
Bland åklagarens bevisning fanns ett utlåtande från Nationellt forensiskt centrum, NFC, som visade att mannens sperma säkrats i grenen på flickans trosor. Tingsrätten hörde även flickans mamma, kontaktperson och en anställd på ett SIS-hem där flickan tidigare bott – som alla tre kontaktats av flickan i anslutning till händelsen.
Flickan hade delvis lämnat olika uppgifter vid huvudförhandlingen och i polisförhör – något som hon själv förklarat med att hon ”förträngt delar av händelseförloppet”. Detta ”manade till försiktighet” enligt tingsrätten – men flickans berättelse hade ändå ”i huvudsak hela tiden varit densamma”. Flickans uppgifter fick även starkt stöd av vittnesmålen – och spåren på flickans trosor gav starkt stöd för att samlag genomförts.
Sperma på flickans trosor
Mannen hade samtidigt, även om hans berättelse varit lång och detaljerad, inte förklarat varför han och flickan klätt av sig och lagt sig i sängen trots att de ”bara var vänner”. Han hade inte heller lämnat någon ”tillfredställande förklaring” till varför hans sperma hamnat i grenpartiet på flickans trosor. Mannens förklaring hade också kommit först efter att Polisen konfronterat honom med DNA-bevisningen – dessförinnan hade han helt förnekat att något hänt mellan honom och flickan.
Tingsrätten fällde mannen
Sammantaget ansåg tingsrätten att bevisningen styrkte åtalet och att mannen hade gjort sig skyldig till våldtäkt. Mannen var 19 år vid gärningstillfället, är afghansk medborgare och kom till Sverige som ensamkommande under 2016. Tingsrätten ansåg utifrån ett yttrande från Migrationsverket att mannen bara har en ”svag anknytning till Sverige” och ansåg dels att en utvisning var motiverad, dels att denna inte skulle beaktas vid straffmätningen. Mannen fick dock ”ungdomsrabatt” och påföljden bestämdes därför till 16 månaders fängelse, trots att brottets straffvärde ansågs uppgå till två års fängelse. Han ålades även att betala 115 000 kronor i skadestånd till flickan.
Göta hovrätt ändrar nu domen och frikänner mannen, stoppar utvisningen och river upp det utdömda skadeståndet.
”Närmare förklarat DNA-spår”
Mannen har i ett tilläggsförhör i hovrätten närmare förklarat DNA-spåret på flickans trosor. Det ska här ha handlat om att han har placerat sitt kön mot flickans utanpå trosorna och ”gnuggat” sig fram och tillbaka till dess att han fått utlösning.
Den huvudsakliga bevisningen i målet utgörs av flickans egen berättelse, som enligt hovrätten i stora delar har varit klar, levande och återhållsam. ”Uppgifterna har lämnats under stor vånda och berättelsen innehåller detaljer av sådan karaktär att det framstår som hon berättat om något som hon har upplevt”, skriver hovrätten – som inte anser att det finns skäl att tro att flickan medvetet skulle ha lämnat felaktiga uppgifter.
”Finns svårförklarliga moment”
Det finns dock ”svårförklarliga moment” i flickans version – och i de delar som är centrala för åtalet har berättelsen i flera delar varit detaljfattig. Domstolen pekar här särskilt på hur mannen ska ha klätt av flickan och på vad han gjort för att hindra henne från att lämna rummet. Flickan har också haft svårt att redogöra för i vilken ordning de olika skeendena inträffat och har, som tingsrätten konstaterat, lämnat delvis andra uppgifter under förundersökningen jämfört med rättegången.
När försvararen under rättegången konfronterat flickan med uppgifter från polisförhör har hon ”allt som oftast svarat kortfattat” och uppgett att hon mår för dåligt för att klara av att svara. ”Frågor från försvararen och åklagaren har alltså inte rett ut de oklarheter och motsägelser som finns i berättelsen”, skriver hovrätten. Bristerna kan ha ”naturliga och begripliga förklaringar” i flickans PTSD, som hon diagnosticerats med på grund av tidigare händelser. Den bristfälliga berättelsen gör oavsett detta dock att flickans uppgifter måste värderas med försiktighet.
Inget nämnvärt stöd
Hovrätten betonar också att ett vaginalprov inte har visat på någon sperma, trots att flickan varit tydlig med att mannen ska ha fått utlösning inne i henne. Flickan har ursprungligen sagt att hon inte haft några trosor på sig under våldtäkten – och sedan tagit på sig ett annat par trosor än de där mannens sperma säkrats, men vid motfrågor sagt sig vara osäker. Den tekniska bevisningen från NFC kan med hänsyn till detta inte anses ge ”något nämnvärt stöd” för gärningspåståendet.
Vittnesuppgifterna ger i sin tur ”ett starkt indirekt stöd” för att hon utsatts för ett övergrepp, men innehåller även vissa motsägelser. Ett vittne har bland annat uppgett att flickan sagt att mannen tagit ett strupgrepp på henne – något som flickan inte själv berättat om under rättegången.
Frias helt
Hovrätten anser sammantaget att ”målsägandens berättelse inte har varit tillräckligt tydlig på de för åtalet centrala punkterna och att tillförlitligheten av hennes uppgifter, ställd mot övrig utredning, kan ifrågasättas”. Vittnesuppgifterna ger inte heller tillräckligt starkt stöd för åtalet och mannen frias därför nu, i brist på bevis.
