Skip to content

"Sovande nämndemän? Problemet är att politiska domare är ett brott mot Europakonventionen"

DEBATT - av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice

 

Dagligen höjs röster och framförs nya argument mot systemet med partipolitiskt tillsatta nämndemän vid landets domstolar. Nämndemän anklagas för att sovande ta sig igenom rättegångar, sverigedemokratiska nämndemän påstås döma si medan vänsterpartistiska nämndemän sägs dömer så.

Sammantaget ges bilden av en skock sovande medelmåttor vars dömande styrs av partitillhörighet. Men nämndemannasystemet borde avskaffats av helt andra skäl. Nämligen av det faktum att systemet i sig bryter mot Europakonventionen och därmed mot svensk grundlag. 

Det vilar något starkt demokratiskt över idén med att låta lekmän och vanliga medborgare delta i avgöranden vid landets domstolar. Tanken är vacker men det är hög tid att åtgärda en av de verkligt problematiska bristerna i svensk rätt.

Nämndemannasystemet både bör och ska avskaffas med hänvisning till åtminstone ett tidigare avgörande vid Europadomstolen där Sverige fällts på grund av politiskt sammansatta domstolar. Det faktum att nämndemannainstitutet tillhört svensk rättstradition alltsedan 1200-talet saknar dessvärre betydelse.

Redan 1993 fälldes Sverige för brott mot artikel 6.1 Europakonventionen då Europadomstolen i det så kallade Holm-målet fann att det förelåg legitima skäl att ifrågasätta den svenska ordning där juryledamöter utses på partipolitiska grunder.

Holm hade väckt enskilt åtal i ett tryckfrihetsmål om förtal mot en person med anknytning till det socialdemokratiska partiet som publicerat en bok på ett förlag med nära band till samma parti. I boken förekom beskyllningar mot Holm om att ha ägnat sig åt högerextremistisk verksamhet. Sedan juryn lottats kom majoriteten, bestående av socialdemokratiska juryledamöter, att frikänna den åtalade.

Juryn i Holm-målet ansågs av Europadomstolen varken vara oavhängig eller opartisk med hänvisning till dess partipolitiska och ideologiska anknytning. Det är uppenbart att juryledamöternas åsikter och partitillhörighet bedömdes vara jävsgrundande. 

Utslaget i Holm-målet borde ensamt ha utgjort skäl för att avskaffa den rättsosäkra ordning som jurysystemet utgör. Trots att 26 år har förflutit sedan Europadomstolens sågning av det svenska jurysystemet har ingenting skett för att anpassa lagstiftningen efter konventionsbestämmelserna.

Här borde lagstiftaren omedelbart ingripit och samtidigt sett till att förändra och även avskaffa systemet med politiskt tillsatta nämndemän. På samma sätt som i fallet med juryledamöter torde nämndemännens partitillhörighet vara jävsgrundande.

Enligt artikel 6 i Europakonventionen är en opartisk och oavhängig domstol avgörande för att en rättegång ska anses rättvis. Det är en av de mest fundamentala rättigheterna i en demokratisk rättsstat. En rättegång som avgörs av politiskt tillsatta domare, i Sveriges fall alla nämndemän, kan aldrig anses uppfylla Europakonventionens lågt ställda krav.

En politiskt sammansatt domstol är per definition varken opartisk eller oavhängig.

En orealistisk men samtidig rimlig utgångspunkt utifrån Europakonventionens rättighetskatalog är att de rättegångar som avgjorts av politiskt tillsatta nämndemän och jurymedlemmar borde tas om. Det vill säga i stort sett varje tingsrättsdom sedan Sverige anslöt sig till Europakonventionen.

Därutöver har idén om att allmänhetens förtroende för rättskipningen garanterats genom nämndemännens medverkan underminerats av nämndemännen själva och deras eget agerande.

I Domstolsverkets rapport 2007:2, Nämndemannakårens sammansättning, framhölls att en särskild kvot borde införas som möjliggjort för allmänheten att föreslå kandidater. Därigenom skulle man nå de medborgare som utan politisk tillhörighet eller en offentligt redovisad sin politiska uppfattning kunde tänka åta sig uppdraget som nämndeman.

Förslaget avvisades av dåvarande regering som menade att en avpolitisering skett genom att man avlägsnat nämndemännens partibeteckningar från domstolarnas tjänstgöringslistor.

Med en ökad politisk polarisering höjs risken för att domstolsärenden i allt större utsträckning kommer att uppfattas som politiskt laddade. Systemet med politiskt tillsatta nämndemän riskerar under alla förhållanden att påverka den utomstående betraktarens tilltro till domstolens objektivitet. Särskilt om den partipolitiskt tillsatte uppträder i rätten som representant för sitt parti och dess ideologi.

De reaktioner och den kritik som förekommit under senare tid mot landets nämndemän ter sig naturlig. Vid de rättegångar där jag närvarat har jag sett sovande nämndemän och nämndemän från politiska partier vars åsikter jag inte delar. Dessa omständigheter är naturligtvis problematiska men inte avgörande för varför nämndemannasystemet ska avskaffas.

Även slumrande med partiboken innanför västen är själva brottet mot Europakonventionen det helt avgörande.

Sverige har under lång tid ansetts vara ett föregångsland på rättssäkerhetsområdet. Då duger det inte att hålla sig med domstolar som av Europadomstolen dömts ut som otjänliga.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


 

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt