– 28 procent av befolkningen uppger att de känner sig otrygga. Att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till och med undviker att gå ut ensamma sena kvällar i sitt eget bostadsområde, säger Erik Wennerström, generaldirektör på Brå, under en pressträff.
Störst är otryggheten bland kvinnor i åldrarna 20-24 år, där 42 procent har uppgivit att de en annan väg eller ett annat färdsätt, för att de känt sig otrygga och oroliga för att utsättas för brott.
Motsvarande andel bland män i samma åldersgrupp är 16 procent.
”Ett demokratiskt problem”
Aktiviteten på internat och sociala medier påverkas enligt undersökningen, i stor grad, av oror för att utsättas för brott.
Var femte person av de som svarat på enkäten uppger att de under det senaste året ofta avstått från att lägga upp något på internet av oror för att utsättas för hot eller trakasserier.
– Sociala medier är ett allt viktigare forum för det offentliga samtalet. Om en femtedel av befolkningen upplever att de inte vågar uttrycka sig på nätet av rädsla för att utsättas för brott, så kan det vara ett demokratiskt problem, säger Maria Söderström, utredare på Brå.
Förtroendet för rättssäkerheten ökar
Vid den senaste Nationella Trygghetsundersökningen hade förtroendet för rättsväsendet minskat, men under förra året har det ökat igen.
Den undersökning som presenteras idag visar dock att förtroendet för rättsväsendet åter har ökat.
Nu uppger 47 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för rättsväsendet som helhet och 49 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för polisen.
– Förtroende för rättsväsendet och de enskilda myndigheterna som ingår där, är viktigt i ett samhälle. Om den som utsätts för brott inte vill eller vågar anmäla eller ställa upp som målsägare eller vittne, så innebär det svårigheter för rättsväsendet, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå.
Läs hela Nationella Trygghetsundersökningen här
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
