Rami Al-Khamisi läser åttonde terminen på juristprogrammet vid Stockholms universitet.
När han hade börjat studera insåg han ganska snart att juristutbildningen inte var vad han hade vad han hade hoppats på. Han funderade på att hoppa av trots sin dröm om att med juridikens hjälp bekämpa sociala orättvisor.
– Jag kände att fokus låg på att läsa inför tentor och att det inte fanns något kritiskt tänkande eller någon koppling till aktuella samhällsfrågor, säger han till tidningen iusbäraren, som ges ut av Juridiska föreningen vid Stockholms universitet.
– Innan jag började på programmet trodde jag att det var här de mest progressiva, de mest samhällsmedvetna människorna fanns. Men så var det ju inte.
Rami Al-Khamisi vill att svenska jurister ska se sig själva som aktörer som kan vara med och förändra samhället. För att visa hur en sådan juristkultur kan se ut skrev han rapporten ”Rörelsejurister – vägen mot en samhällsförändrande juridik – om makt, civilsamhälle och behovet av nya jurister”.
Vad är en rörelsejurist?
– En rörelsejust använder sina kunskaper för ett större kollektivt syfte. Men det bygger på en förståelse om att samhället idag inte är rättvist och att juridiken är med och upprätthåller det här orättvisa systemet.
– Rörelsejuridiken ska inspirera oss att som jurister forma nya strategier för hur juridiken kan spela en viktigare roll för utsatta människor. För att ansvarskräva beslutsfattare, men också för skyddet av mänskliga rättigheter och värnandet av rättsstaten.
Varför då?
– Vårt rättsystem idag upprätthåller de starka aktörernas intresse. Det är stora företag och myndigheter som har resurserna att ha jurister som jobbar för deras sak. Men faktum är att vi lever i ett ojämlikt samhälle, tillgången till rättvisa och upprättelse är väldigt skevt fördelad. Så tror jag att vi som jurister också måste föra andra röster, andra intressen.
Förhoppningen, menar Al-Khamisi, är en juristroll som inte bara jobbar för människans rätt i de enskilda fallen. Jurister borde också jobba för att motverka orättvisa strukturer i samhället.
– Det kan handla om att med hjälp av folkbildning och rådgivning jobba med frågor som polisvåld, gentrifiering, utsatta ungdomar och utsatta kvinnor. Juridiken ska stötta människor i sin kamp.
Organisationerna ”Asylrättstudenterna” och ”Gatujuristerna” lyfts fram som bra exempel på rörelsejuridik.
Inspiration från USA
När Rami Al-Khamisi skulle skriva sin rapport tyckte han inte att det fanns tillräckligt med svenska organisationer och litteratur som kopplade juridiken till sociala frågor. Han reste därför till USA som han beskriver som enligt honom är ett föregångsland när det gäller juristernas roll i människors organisering och kamp.
– De har haft en annan tradition, många människor har sökt sig till juridiken med en bakgrund av att tillhöra en minoritet eller en utsatt grupp. De har valt juridiken som ett verktyg för större ändamål, för att skapa förändring.
I Sverige, beskriver Rami Al-Khamisi, har vi inga historiska exempel på rörelsejurister.
– Här har juristerna varit ett verkställande verktyg för politikernas visioner, snarare än tvärtom. I USA har juridiken av förtryckta samhällsgrupper använts som en kraft som sätter press på det politiska landskapet och kampen för lika rättigheter.
I sitt arbete med rapporten ”Rörelsejurister” intervjuade Rami Al-Khamisi amerikanska domare, advokater, professorer och personer som jobbade med juridik på gräsrotsnivå.
– Alla kände att de, med de kunskaperna de hade och med den klassresa de gjort, hade en skyldighet gentemot samhället och då särskilt den samhällsgrupp som de kan relatera till.
– Här (i Sverige, reds. anm.) är det mer medel och överklass som sökt sig till juridiken och de har kanske inte känt det starka behovet av att behöva förändra någonting.
Rami Al-Khamisi skriver i rapporten att juristutbildningens främsta roll kanske inte är att skapa rättspolitiska tyckare.
– Jag förstår att den juridiska argumentationen skiljer sig från den politiska. Men det ska inte ta 6–7 terminer innan studenterna får möjlighet att förstå juridikens funktion i samhället och olika perspektiv på juristrollen. Då har de flesta hunnit indoktrinerats i en okritisk förståelse av den svenska juristrollen, säger han till iusbäraren.
Rörelsejuristens praktik – strategier enligt rapporten ”Rörelsejurister”
- Driva rättsliga processer i domstol
- Hjälpa till med överklagandeprocesser
- Bidra med egna utredningar och rapporter
- Arbeta fram nya strategier för medier och politiska kampanjer
- Skapa alternativa plattformar för opinionsbildande arbete
- Tillgängliggöra viktiga dokument och information
- Anordna folkbildande verksamheter i juridiska frågor
- Vara med och skriva medborgarförslag/lära ut hur det görs
- Dokumentera godtyckliga polisingripanden och maktmissbruk
- Bygga nätverk och allianser mellan civilsamhällets organisationer
FAKTA – Rami Al-Khamisi
Studerar: Termin 8 på juristprogrammet, Stockholms universitet
Aktuell: Med rapporten ”Rörelsejurister”
Ålder: 27 år
Bor: Husby
Född: Bagdad
Artikeln är också publicerad i iusbäraren som ges ut av Juridiska föreningen vid Stockholms universitet
