Gudrun Antemar, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, skriver i dag på DN Debatt om betänkandet som fått namnet ”Integritet och straffskydd” och som innehåller en översyn av det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten på nätet och förslag till ett förstärkt straffskydd.
Utredningen tillsattes i maj 2014 av dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M) som gav Antemar i uppdrag att titta på straffbestämmelserna för olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning, liksom hur spridning av exempelvis nakenbilder utan samtycke ska bedömas.
Ask framhöll då särskilt att ansvaret är oklart när personer kränks i kommentarsfälten på webbsidor.
Skydd för både integritet och yttrandefrihet
Antemar pekar i utredningen på konflikten mellan de i dag nästan obegränsade möjligheterna vi har att kommunicera med varandra och de risker detta innebär för den personliga integriteten.
Med hänvisning till Regeringsformen och artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen – som ställer krav på ett tillräckligt skydd både för integriteten och yttrandefriheten och en rimlig balans mellan dessa intressen – föreslår Antemar flera förändringar i den svenska lagstiftningen.
Hon föreslår bland annat en ny straffbestämmelse om ”olaga integritetsintrång” utanför det grundlagsskyddade området.
Bestämmelsen ska innebära straffansvar för spridning av bilder eller uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer, personer i mycket utsatta situationer, nakenbilder eller liknande bilder eller uppgifter om någons privatliv. Ett exempel är så kallad hämndporr där sexfilmer sprids via internet.
Hatsidor klassas som ofredande
Vidare föreslås ett utvidgat ansvar för brottet olaga hot så att det blir straffbart att till exempel hota med ett olaga integritetsintrång eller ett grovt hemfridsbrott.
Även bestämmelsen om ofredande föreslås utvidgas så att den omfattar till exempel den som skapar en så kallad hatsida men även den som uttalar enstaka hatiska yttranden som går ut på att personen borde dö eller utsättas för ett allvarligt brott.
När det gäller brottet ärekränkning föreslås att straffansvar för grovt förtal kan bli aktuellt om spridningen av de kränkande uppgifterna har skett via internet, till exempel uppgifter som pekar ut en person som brottslig.
Antemar vill att straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas eftersom dessa anslagstavlor ibland används för att lägga upp meddelanden som är hotfulla eller integritetskränkande och där spridningen av uppgifterna kan hindras endast genom att meddelandena tas bort.
Offren ska ersättas av staten
Den som drabbas av grovt förtal på grund av spridning av bilder eller andra kränkande uppgifter på internet ska kunna få så kallad brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten, något som är omöjligt i dag.
