Skip to content

"Tycker Dagens Juridiks läsare att jag bör överklaga valresultatet - regelverket är ju ingen tillfällighet"

 Per-Ola Larsson

DEBATT - av Per-Ola Larsson, f d chef för Riksskatteverkets valsektion 1968 - 1975 (dåtidens centrala valmyndighet)

 

Den 12 september 2014 röstade jag i Garnisonen på Karlavägen i Stockholm. Där fanns inget krav att väljarna skulle lägga sina valsedlar bakom en skärm. Röstmottagarna sade att väljarna får göra som de vill.

Helt öppet stoppade många väljare valsedlarna i kuvert vid valbordet så att alla kunde se hur var och en röstade. Ingen skulle bry sig om att enskilda väljare avslöjade hur de röstade. Jag ringde till Valnämndens kansli och berättade vad jag upplevt. Det spontana svaret var att man inte längre behöver gå bakom skärmen.

En kontakt med Valmyndigheten visade att Valprövningsnämnden år 1994 prövat ett liknande fall och att valförrättaren därför inte kan neka att ta emot valkuvert som gjorts i ordning offentligt. Valprövningsnämnden yttrade i mål 1994:30:

”Föreskriften att väljaren skall uppsöka en av de avskilda platserna och lägga sina valsedlar i valkuvert där innebär inte att valförrättaren/röstmottagaren kan vägra att ta emot ett valkuvert från en väljare som vill lägga sina valsedlar i valkuvert ute i vallokalen och inte, trots uppmaning från valförrättarna, rösta avskilt. Föreskriften är till för att skydda väljarens valhemlighet. Om väljaren själv inte har något intresse av att skydda sin valhemlighet kan valförrättarna inte vägra ta emot väljarens valkuvert av detta skäl. Om väljarens beteende kan uppfattas som agitation har valförrättarna rätt att uppmana väljaren att lämna lokalen. Ett sådant beteende är dock i och för sig inte skäl för att vägra att ta emot rösten.”

Jag menar att detta yttrande är ytterst dubiöst och inte kan leda till att Valmyndigheten får medge att valförrättare tar emot röster i strid med regeringsformen och vallagen.

Valmyndighetens anvisningar måste givetvis vara i linje med vallagens tydliga regel. Valprövningsnämnden har inte beaktat att det fria valet kräver att ingen ska kunna påverka väljaren inne i vallokalen att rösta på ett visst sätt.

Vallagen konkretiserar regeringsformens föreskrift om:

  • fria,
  • hemliga och
  • direkta val.

Den rigorösa regeln att väljaren ska lägga sina valsedlar i kuvert i avskildhet har sin grund i att väljaren inte ska känna sig tvungen att rösta på ett visst parti, eftersom valet ska vara fritt.

Om väljaren inte behöver dölja sitt val kan det leda till otillbörlig påverkan. Den inställningen gör det möjligt för oseriösa personer att genom hot tvinga väljare att rösta på ett visst parti. De oseriösa kan därigenom kontrollera att vissa väljare röstar "rätt". Det aktuella regelverket är alltså ingen tillfällighet.

Den oseriöse kan betala mindre nogräknade personer att rösta på visst sätt. Den oseriöse kan kontrollera i vallokalen att de köpta rösterna verkligen tillfaller det önskade partiet om dessa väljare inte måste gå bakom skärmen. Valhemligheten innebär inte bara att skydda min egen valhemlighet utan också att hindra en otillbörlig påverkan

Ett liknande hinder mot otillbörlig påverkan är regeln om att en valsedel inte får märkas. Antag att en arbetsgivare vill förvissa sig om att de anställda ska rösta på hans parti. Han beordrar dem att, var och en, skriva ett visst igenkänningstecken på valsedeln. Vid den offentliga röstsammanräkningen kan arbetsgivaren kontrollera att var och en röstade som han bestämt. I annat fall skulle han vidta repressalier.

Vårt nuvarande valsystem infördes genom prop. 1972:105. Däri anför justitieministern bland annat:

6,1,2  Allmänt om valförfarandet

Valen till beslutande församlingar — riksdagen, landstingen och kom­munfullmäktige - utgör grundpelare i en representativ demokrati av vår typ. Del är därför av största betydelse att förfarandet vid förrättning då medborgarna väljer beslutande församling är så utformat att del fyller högt ställda krav på tillförlitlighet. Garantier måste vidare föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. 

Mot denna bakgrund är det ytterst anmärkningsvärt att Valprövningsnämnden inte till fullo insåg valhemlighetens betydelse.

Regeringsformen föreskriver i 3 kapitlet 1 §: Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ingen ska kunna tvinga väljaren att rösta på ett visst parti. Den praktiska utformningen av grundlagstadgandet finns i 7  kap 3 § vallagen: Väljare skall göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Väljare som på grund av funktionshinder eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster, skall på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs.

Att inte tillämpa dessa regler kan få allvarliga konsekvenser för demokratin med antidemokrater som betalar för att få röster på ett visst parti.

Med anledning av det inträffade överväger jag att överklaga valet för att få en förnyad prövning av risken för otillbörlig valpåverkan. För att inte besvära valprövningsnämnden i onödan är jag tacksam om Dagens Juridiks läsare vill kommentera min tolkning.

 

===========

 

Lagrum mm:

 Har årets val genomförts enligt regeringsformens och vallagens föreskrifter?

 Regeringsformen om demokrati:

1 kap. 1 §. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på

·        fri åsiktsbildning och

·        på allmän och lika rösträtt.

Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

3 kap. 3 §. Riksdagen utses genom

  • fria,
  • hemliga och
  • direkta val.

Fri åsiktsbildning

Före valet sker en omfattande presentation av partiernas program. Det bidrar till en fri åsiktsbildning så att varje person har tillräcklig information för att rösta på ett parti.

Fria val

 I vallokalen upphör partipropagandan. I normalfallet får inte valsedlar delas ut i vallokalen.

8 kap. 2 § ValL. I anslutning till ett röstmottagningsställe skall det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna ha tillgång till

  1. valsedlar med enbart valbeteckning,
  2. valsedlar med parti- och valbeteckning

8 kap. 3 § ValL: På ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.

Hemliga  val.

 8 kap. 1 § ValL.På ett röstmottagningsställe skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna kan rösta utan insyn.

Väljaren ska alltså lägga valsedlarna i kuvertet i hemlighet. Ingen ska kunna se hur han röster. Därför föreskriver vallagen

7 kap. 3 § ValL. Väljare skall göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Mot bakgrund av denna tydliga lagstiftning med det modala hjälpverbet skall är det inträffade anmärkningsvärt.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt