Skip to content

"Nämndemannens kommentarer väcker den stora rättsstatsfrågan om domares personliga åsikter"

Mårten Schultz, professor i civilrätt

DEBATT - av Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet

 

J lämnade sitt uppdrag som nämndeman vid Ystad tingsrätt efter Expressens artiklar om verkligheten bakom de anonyma kommentarerna på vissa hemsidor på Internet. Bland hans kommentarer fanns uttalanden som "Du kan ta negern ut djungeln, men du kan aldrig ta djungeln ur negern" och ” Hade verkligen Adolf så fel ?"

Det här är uttalanden som i vart fall ligger på gränsen till brottet hets mot folkgrupp om man ser hur brottet har bedömts i senare tids praxis.

Nämndemannen J verkar inte ha ansett att det är ett problem i sig. Tvärtom ansåg han att en fällande dom för detta brott var en merit: "Hets mot folkgrupp är i mina ögon en av dom finaste utmärkelser man kan ha i sitt cv. Fullt jämförbar med Pour le Mérit, Riddarkorset av järnkorset, eller Serafimerorden."

Förutom denna värdering av brottsbalkens reglering gjorde J även iakttagelser kring förhållandet mellan etnicitet och vissa tillgreppsbrott. I en kommentar till en artikel om ficktjuvar från Rumänien skrev han i en kommentar: "Sju av tio ficktjuvar är ZIGENARE, och tio av tio ZIGENARE är tjuvar."

Det finns mycket som kan sägas om Expressen artiklar om anonyma kommentarsfält och mycket har redan sagts. För egen del har jag inget att tillägga om artiklarna i sak, däremot har jag en synpunkt kring juridiken. Det finns ur rättsstatlig synvinkel en sak som ännu inte fått tillräcklig belysning, nämligen att ovanstående uttalanden inte har gjorts av vem som helst. Det är en nämndemans åsikter.

Åter har det visat sig att nämndemannens uppdrag för många är oklart. En nämndeman är inte som vilken förtroendevald som helst. En nämndeman är en domare. Nämndemannasystemet regleras primärt i ett lagkapitel som bär rubriken ”Om domare”. Det finns skillnader mellan nämndemän och juristdomare, men i det stora hela har nämndemannen samma offentliga makt i ryggen som juristen i de rättegångar som de dömer i.

Det betyder att nämndemän i hög grad omfattas av samma krav som andra domare. Domare måste vara neutrala inför de parter som ställs inför domstolen. Det får inte föreligga jäv. Dessutom finns det ett krav på att domstolarna inte bara ska skipa rättvisa – rättssystemet skall också befrämja bilden av att det skipar rättvisa. ”Justice must not only be done, but must also be seen to be done”.

Jävsproblematiken och nämndemännens roll har blivit särskilt omdiskuterad under senare tid, då den stora Södertäljerättegången fick tas om då det visade sig att en nämndeman hade varit ledamot av Polisnämnden i Södertälje.

I Södertäljemålet fann hovrätten att det var berättigat av en tilltalad att ifrågasätta nämndemannens förmåga att pröva målet förutsättningslöst och att ledamotskapet i Polisnämnden var ägnat att rubba förtroendet för nämndemannens opartiskhet och oberoende. Målet fick tas om.

Det är mot denna bakgrund som nämndemannen J:s uttalanden ska läsas. Uttalandet om att ”tio av tio ZIGENARE är tjuvar” innebär att samtliga romer stjäl. 100 procent. Nu ska väl uttalandet inte läsas ordagrant, men det är heller inte poängen.

Poängen är att J anser att romer normalt sett alltid stjäl. Vidare innebär uttalandena att den dåvarande nämndemannen – domaren – ansåg att det är positivt att begå vissa brott. Meningen om ”negern i djungeln” är väl självständigt missaktande mot svarta, medan uttalandet om Adolf (tillsammans med vissa andra uttalanden) har en antisemitisk innebörd.

Kan, med hänsyn till dessa uttalanden, en person med utländsk härkomst som ställdes inför den domstol där J verkade som andra människors domare vara säker på att få en förutsättningslös prövning av en opartisk och oberoende rätt? Är det inte så att det är berättigat av en person som har utländsk härkomst att ifrågasätta en sådan nämndeman?

J har deltagit i dömandet av flera personer med utländsk härkomst under senare tid. Av de domar jag har tagit del av finns det inte någon tydlig bild av att J skulle ha låtit de åsikter som han givit uttryck för och som ovan citerats påverka hans dömande.

Der är inte heller detta som är det viktiga i detta sammanhang, utan vilka berättigade krav en tilltalad kan ha på att ställas inför en opartisk och oberoende domstol. Här finns en jävsproblematik för försvarsadvokater vid Ystad tingsrätt att gräva vidare i. Vi andra kan samtidigt fundera över den stora rättsstatsfrågan om hur man bör förhålla sig till domares åsikter utifrån rätten till en rättvis rättegång.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt