Skip to content

Regeringen vill ändra dagens valsystem - "mandaten måste spegla hur väljarna har röstat"

Sveriges riksdag
Sveriges riksdag

Regeringen föreslår i en ny proposition att systemet för mandatfördelning vid bland annat riksdagsval ändras eftersom det nuvarande systemet inte alltid ger proportionella valresultat.   

 

Regeringen menar att när många partier ska dela på relativt få mandat i en valkrets klarar det nuvarande mandatfördelningssystemet inte alltid av att skapa proportionella valresultat.

De ändringar som föreslås i valsystemet ska enligt regeringen säkerställa att partierna får en representation i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige som överensstämmer med partiets väljarstöd.

- Valresultatet ska spegla hur väljarna har röstat. Det är grundläggande att valsystemet klarar av att skapa proportionella valresultat, oberoende av hur många partier som deltar i ett val och hur rösterna fördelas mellan partierna, säger justitieminister Beatrice Ask.

Mandatfördelningen i valkretsindelade valområden ändras så att inget parti kan bli överrepresenterat när de fasta mandaten fördelas i en första omgång.

För att säkerställa proportionaliteten i kommunvalen föreslås att det system för mandatfördelning som tillämpas i landstingsval också ska gälla vid val i valkretsindelade kommuner.

För kommunvalen föreslås även att det införs en uttrycklig småpartispärr - i valkretsindelade kommuner 3 procent och i övriga kommuner 2 procent av rösterna i kommunen.

Regeringen vill också underlätta för väljare att ta rätt valsedel. För att öka särskiljningsförmågan mellan valsedlarna föreslås därför att partierna ska få trycka sina partisymboler på dessa.

För att minska risken för förväxling mellan valsedlarna föreslås även att det införs ett system för kontroll och godkännande av de partinamn och partisymboler som partierna går fram under i val.

I propositionen föreslås också att det införs krav på samtycke till kandidatur för ett parti för att en kandidat ska vara valbar för det partiet. Regeringen anser att ett sådant krav stärker ”medborgarnas rätt till integritet”.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. 

 

 

Foto: TT

  • Ebba Wigerström

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt