Det är Dagens Juridiks systertidning Legally Yours som rapporterar om resultatet från Juristbarometern.
Regeringsformen ger Sveriges statschef straffrättslig immunitet. I Juristbarometern – där 3 366 juridikstuderande, notarier och biträdande jurister har svarat – fick deltagarna svara på om det tycker att detta bör ändras. En tydlig majoritet – 59,6 procent – svarade ja på frågan.
”Alla ska vara lika inför lagen” är en vanlig motivering. ”Ett onödigt privilegium” är en annan.
Bland dem som vill bevara den nuvarande ordningen framhåller många att immuniteten ”inte skadar någon”.
Motståndet mot kungens grundlagsskyddade immunitet är starkast bland tingsnotarier. Där är det 64 procent som vill se en förändring.
Tittar man på hur män respektive kvinnor röstat märks också en tydlig skillnad. 64,9 procent av kvinnorna vill slopa immuniteten. Men bland männen är det jämnare, 51 procent vill ändra på grundlagen.
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, har vid flera tillfällen debatterat en ”modernisering av monarkin”:
– Ett intressant resultat. Men att yngre jurister tycker så här är egentligen inte överraskande. Det har visat sig tidigare att monarkin har sitt starkaste stöd i den äldre delen av befolkningen, säger han.
– Konstitutionellt är det några delar som framstår som otidsenliga och som man borde kunna ändra utan att ta bort monarkin. Grundlagsutredningen borde ha utrett detta, men de lade locket på. De vågade inte röra det här.
Mest otidsenlig tycker Joakim Nergelius att kravet om kungens religiösa åskådning är.
– Han kan begå vilket brott han vill men han ska vara protestant, annars måste han avgå. Det kan uppfattas som väldigt otidsenligt. Det är bra att de unga juristerna har insett detta.
Joakim Negrelius är också kritisk till att kungen är ordförande för riksdagens utrikesnämnd.
– Men det är en mer specifik teknisk fråga. Det förstår jag att studenterna inte funderar så mycket över.
Andreas Norlén – moderat riksdagsledamot, ledamot i konstitutionsutskottet och juris doktor – är av en annan uppfattning:
– Det finns inget skäl att ändra lagstiftningen. I princip alla andra länder har statschefen någon form av juridisk immunitet, oavsett om det är monarki eller republik. Kungen är statens främste företrädare, en symbolisk roll utan politiska maktbefogenheter. På samma sätt är det en symbolisk markering att han inte kan åtalas av den stat som han är statschef för, säger han.
– Om man jämför med andra nordiska länder så är deras immunitet mer långtgående. I Danmark omfattas hela den kungliga familjen. Och i Norge måste kungen ge sitt samtycke ifall någon av de andra medlemmarna i kungafamiljen ska åtalas. Även i Spanien och Storbritannien finns omfattande immunitetsregler.
Frågan om kungens straffrättsliga immunitet står inte på den politiska dagordningen, även om riksdagsledamöter från Vänsterpartiet regelbundet motionerar i frågan. I höstas var det bland annat partiledaren Jonas Sjöstedt som skrev ”Om monarken skulle köra för fort så kan hen inte straffas för det” i en motion.
Andreas Norlén menar att frågan ibland väcks som ett sätt att ”underminera monarkin”.
– Det är i ett sådan sammanhang som den här politiska diskussionen förs. Om vi inte hade immunitet skulle vi troligen få en massa okynnesanmälningar som skulle behöva diskuteras och utredas. Risken för det är större än risken att statschefen skulle begå ett allvarligt brott.
– Statsskicket förutsätter folkets förtroende. Om kungen begick ett åtalbart brott har jag svårt att se att han skulle kunna sitta kvar.
När förutsättningarna för Sveriges moderna monarki lades fast under 1970-talet så försvann kungens civilrättsliga immunitet. I Juristbarometern har deltagarna fått svara på om de vill att denna ska återinföras. ”Ja” svarade 6,9 procent. Resten var emot tanken.
”Kungahuset är förmöget och ingår mängder av privaträttsliga avtal varje år. Det vore otänkbart att kunna göra detta i skydd av civilrättslig immunitet; vem vill då ingå avtal?” menar en av deltagarna.
”I och med att statschefen anställer många personer vore det konstigt om arbetsrättsliga tvister skulle omöjliggöras” framhåller en annan.
Andreas Norlén tycker att det kompakta motståndet är rimligt:
– Civilrättslig immunitet skulle vara fel. Då är det privatpersoner som skulle drabbas. Jag tycker att det är stor skillnad på de båda frågorna.
– Ålder och gamla traditioner gör att vår statsskick ser ut på ett sätt som vi kanske inte hade valt om vi byggt upp det idag. Vi har ett arv att förvalta helt enkelt.
Han påpekar att kungen sedan några år faktiskt kan åtalas för vissa brott.
– Han kan ställas till svars vid internationella krigsförbrytartribunalen, för folkmord, brott mot mänskligheten och andra folkrättsbrott. Även om det här inte framstår som särskilt sannolikt så har den möjligheten öppnats genom att vi anpassade systemet på det här sättet.
Peter Johansson
Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
