Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Fler poliser inte förklaringen till den minskade brottsligheten i New York

Nyheter
Publicerad: 2019-06-11 10:01
Magnus Lindgren är generalsekreterare för Tryggare Sverige, kriminolog och före detta polis. Han har nu givit ut en reportagebok om den så kallade New York-modellen.

TEMA New York del II – av Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige

Att brottsligheten har minskat i New York under de senaste decennierna råder det inga tvivel om men vilka är orsakerna till den positiva utvecklingen? En vanligt förekommande förklaring när utvecklingen kommer på tal i Sverige handlar om ”fler poliser” och ”hårdare tag”. Men stämmer det?

New York Police Department (NYPD) består av fem boroughs (stadsdelarna Manhattan, Bronx, Queens, Brooklyn och Staten Island) med tillsammans 77 precincts eller polisområden. Av dessa ligger 22 på Manhattan.

Sergeant Julian ”Doc” Holliday arbetar vid ett av dem, 20th Precinct, som ligger på Upper West Side mellan 59:e gatan i söder och 86:e gatan i norr.

Den västra gränsen utgörs av Hudson River och den östra av Central Park. Området består av ett kulturellt varierat samhälle med både bostäder och kommersiella och industriella lokaler.

I området bor cirka 200 000 invånare, vilka betjänas av ungefär 150 poliser.

Enligt sergeant Holliday har polisarbetet blivit mycket mer effektivt under de 32 år som han jobbat i NYPD.

Bilden bekräftas av Detective Bernard Pistilli som arbetar vid polishuvudkvarteret på One Police Plaza. Pistilli menar att man med hjälp av CompStat-modellen, som bland annat i detalj redovisar för polisledningen hur många brott som begås i stadens precincts samt var och när de inträffar, har lyckats ersätta ett händelsestyrt arbete med ett mer proaktivt och förebyggande arbete.

Numera vet polisledningen i detalj hur brottsligheten ser ut i staden och har därför lättare att styra resurserna dit de bäst behövs.

”The solution is not more police – it is to be smarter in many ways”

Även professor Robert McCrie, som är kriminolog och historiker vid John Jay College of Criminal Justice, ett stenkast från 20th Precinct, delar denna uppfattning. Enligt professor McCrie beror den positiva utvecklingen bland annat på att polisen jobbar smartare än tidigare.

Han säger att: ”The solution is not more police – it is to be smarter in many ways”.

Varken professor McCrie, Sergeant Holliday eller Detective Pistilli talar alltså om antalet poliser som förklaring till den minskade brottsligheten. Detta stöds av det faktum att nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat i takt med att brotten blivit färre.

I dag finns runt 36 000 poliser i New York, vilket ska jämföras med cirka 40 000 i början av 1990-talet, eller som Detective Pistilli säger: ”We can do more, with less!”.

Diskussionen om antalet poliser som förklaringsmodell till utvecklingen i New York och andra amerikanska städer kan jämföras med den debatt som fördes i Sverige under åren 2000-2004, som i princip uteslutande handlade om hur många nya poliser som krävs för att komma till rätta med de problem som finns.

Under senare år har diskussionen främst handlat om hur problemen inom svensk polis ska organiseras bort samt behovet av en akademisering av polisyrket. Det senaste året har debatten, på ett närmast historielöst och genant sätt, åter kommit att handla om endast hur många nya poliser som måste tillsättas.

Att svensk polis är i stort behov av förändring torde vara tyd­ligt för alla med tanke på de senaste årens larmrapporter om bris­ter i polisens brottsförebyggande arbete samt i utredningsverksamheten med en minskad brottsuppklaring.

Frågan är emellertid om fler poliser är rätt medicin för att komma till rätta med problemen.

Faktum är att det fortfarande saknas ordentliga analyser av vad polisens dåliga resultat egentligen beror på. Det hindrar dock vare sig regeringen eller oppositionen från att försöka övertrumfa varandra i antalet nya poliser som ska tillföras Polis­myn­digheten. Detta trots att före detta rikspolischefen Dan Eliasson själv i Polisens årsredovisning för år 2015 tvingades erkänna att det finns kvalitetsbrister i myndighetens tidsredovisning med konsekvensen att ”det är svårt att på ett rättvis­ande sätt fastställa hur myndighetens resurser har använts.”

Om rikspolischefen inte vet hur de befintliga resurserna har använts, hur kan han och andra då vara så säker på att det behövs fler poliser – och att det är just 2 000 stycken?

Kanske krävs 10 000 fler poliser. Kanske handlar det om att behålla de som redan finns eller också hand­lar åtgärderna för att vända polisens dåliga resultat snarare om bättre ledning och styrning, inklusive tydliga kvantitativa mål.

Ny teknik

I New York lyfter man istället fram hur polisen började ta hjälp av ny teknik för att följa upp brottsstatistik. Utifrån statistiken över var, när, hur och varför brott sker började politiker och polischefer ställa krav på snabba och precisa ingripanden.

Det gäller både grova brott som mord och våldtäkter, men även inbrott, billtillgrepp och skadegörelse, alltså den typ av brott och ordningsstörningar som har stor påverkan på människors livskvalitet i vardagen, så kallade ”quality of life crimes” (livskvalitetsbrott).

Ett sådant proaktivt arbetssätt möjliggör snabba och välriktade åtgärder från polisens sida till skillnad mot tidigare då man i princip bara åkte runt eller gick omkring ostrukturerat, utan att bry sig så mycket om hur det egentligen såg ut med brottsligheten, inte ens i det egna området.

En del i det förändrade arbetssättet är att bättre prioritera dem som drabbas av brott. Enligt Detective Pistilli kände många brottsdrabbade under 1980- och 1990-talet en vanmakt då de upplevde att polisen inte brydde sig om livskvalitetsbrotten.

En konsekvens av detta var att många inte anmälde de brott de utsatts för. Detective Pistilli är tydlig då han säger att om man inte tar itu med de små sakerna så går det inte att jobba med de stora.

Ansvarsutkrävande/Accountability

Ett återkommande begrepp som många använder sig av i sina försök att förklara den minskade brottsligheten i New York är ”accountability”, som närmst kan översättas med ansvarsutkrävande.

Detective Pistilli säger att: ”Everything is about accountability”.

En stor del av framgångsarbetet inom NYPD handlar alltså om ansvarsutkrävande och ansvarstagande. Detta understöds genom införandet av ett nytt ledningssystem som möjliggör bättre uppföljning av fattade beslut, eller som den förre polischefen William Bratton brukade säga: ”If you can´t measure it, you can´t work with it”.

”If you can’t get the work done, we find someone else who can”

Detective Pistilli redovisar hur brottsligheten har utvecklats sedan början av 1990-talet då CompStat började användas. Våldsbrott som mord, våldtäkter, rån och misshandel har minskat med mellan 43 och 87 procent, medan tillgreppsbrott i form av inbrott, stöld och biltillgrepp har minskat med mellan 60 och 96 procent fram till och med 2018.

I sammanhanget ska noteras att befolkningen i New York har ökat med närmare 1,4 miljoner invånare mellan 1990 och 2018 (U.S. Census Bureau, 2019).

Tabell 1. Den polisanmälda brottslighetens utveckling 1990-2018 i New York City

Detective Pistilli beskriver hur cheferna för de olika polisområdena kallas till polishögkvarteret på One Police Plaza varje torsdag klockan 08.00. Vid detta veckomöte får de redovisa hur situationen ser ut i sina områden och förklara, om så är fallet, varför brottsligheten ökat och, framför allt, vad de tänker göra åt problemet.

Enligt Pistilli är det mycket ångest i rummet eftersom alla känner till inställningen från den legendariske William Brattons tid som Police Commissioner (polischef): ”If you can’t get the work done, we find someone else who can”.

Detta är själva kärnan i polisens förändrade arbetssätt och en starkt bidragande orsak till att den anmälda brottsligheten har minskat med drygt 80 procent sedan början av 1990-talet.

Läs också:

Del I: New York – från en stad i förfall till en av USA:s säkraste städer

Del II: Fler poliser inte förklaringen till den minskade brottsligheten i New York

Del III: Ansvarsutkrävande – det krävs polischefer med visioner

DEL IV: Tryggt, snyggt och välkomnande i New York – samverkan minskar brottsligheten

DEL V: New York – säkert och tryggt eller ”Disneyfierat”





Dela sidan:
Skriv ut: