New York – från en stad i förfall till en av USA:s säkraste städer

TEMA New York, del I – av Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige

Efterkrigstidens USA kännetecknas av ökad brottslighet och minskad trygghet. I många städer, däribland New York, blev situationen ohållbar med över 2 000 mord varje år, utbrända byggnader, minskade fastighetsvärden och en uppgivenhet bland de drabbade.
 
I dag räknas New York, enligt federala polisen FBI, som en av USA:s säkraste städer. Staden har färre mord per invånare än år 1961, men nedgången sker på bred front och inkluderar till exempel våldtäkter, misshandel, rån och bilstölder.
 
Vad har då politiker, polisen och andra aktörer gjort för att nå sådan framgång? Handlar det om fler poliser, hårdare tag och nolltolerans, eller finns det andra förklaringar? Finns det något att lära av brottsbekämpningen i New York?
 
I en artikelserie i fem delar under den här veckan kommer Magnus Lindgren – generalsekreterare för den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige – att skildra kampen mot brottsligheten i New York och de åtgärder som har bidragit till den positiva utvecklingen där. Magnus Lindgren är fil.dr, kriminolog och före detta polis, Han har länge följt polisens arbete i New York.
 
I korthet handlar framgångsfaktorerna om att det finns en lokalt förankrad polis som känner och är känd av invånarna, att det finns och utkrävs ett tydligt ansvar på politiker- och tjänstemannanivå, att resultaten hela tiden följs upp samt användandet av ny teknik och samverkan mellan fastighetsägare, boende, polisen och staden i så kallade Business Improvement Districts.

* * * * * * * * * * * *

Sedan 1990-talets början har den anmälda brottsligheten i New Yorks fem stadsdelar (boroughs) – Manhattan, Bronx, Queens, Brooklyn och Staten Island – minskat med drygt 80 procent. Staden har färre mord per invånare jämfört med år 1961 men nedgången sker på bred front och inkluderar våldtäkter, misshandel, rån, inbrott, bilstölder och brott som begås i skolorna.

Enligt federala polisen FBI räknas New York i dag som en av USA:s säkraste städer. År 2018 är dessutom, enligt statistik från New York Police Department (NYPD), det säkraste i modern tid med historiskt låga nivåer av mord, skjutningar och rån.

Vad är det då för metoder som politiker, polisen och andra aktörer har använt sig av i New York för att få till stånd dessa förbättringar? Handlar det om fler poliser, hårdare tag och nolltolerans, eller finns det andra förklaringar? Finns det saker att lära från deras arbete?

Nolltolerans

I den mån den positiva utvecklingen i New York överhuvudtaget har uppmärksammats i Sverige är rubrikerna ofta negativa och handlar om den föreställning som många svenskar verkar ha om ”Zero tolerance” – det vill säga en slags nolltoleransmodell, vilket sägs leda till ett ”kontrollsamhälle”.

Till viss del stämmer kritiken eftersom tanken bakom nolltolerans är att polisen ska ingripa mot ”små” förseelser, som skadegörelse, fylleri och ordningsstörningar, för att förhindra ”stora”. Genom täta visitationer av misstänkta så ökar förutsättningarna att beslagta droger och vapen och om man inte blir gripen och lagförd så blir man i alla fall stoppad och tillsagd.

Men beror utvecklingen i New York på att polisen började ingripa mot alla typer av brott och ordningsstörningar?

Svenska kriminologer har haft för vana att nonchalant avfärda utvecklingen i New York med att vi i Sverige inte har någonting att lära då brottsligheten är så mycket lägre i vårt land. Även om detta stämmer så skulle man kunna tycka att det vore klädsamt att ställa sig frågan om varför den anmälda brottsligheten har minskat så kraftigt. Kanske finns det trots allt erfarenheter att dra i kampen mot brottsligheten.

Gentrifiering

En annan förklaring som ibland lyfts fram handlar om gentrifiering, det vill säga att brottsligheten minskat till följd av att kapitalstarka invånare har trängt undan mer utsatta och, i vissa fall, mer brottsbenägna individer. Om detta vore riktigt borde brottsligheten bara ha flyttat till andra områden, men så är inte fallet.

Brotten har minskat kraftigt även i områden som inte gentrifierats. New York är på många sätt samma stad som den var för drygt 20 år sedan, med utslagning, utanförskap, hög arbetslöshet och fattigdom.

Ett förhållande som ofta glöms bort i debatten är att de största vinnarna när brottsligheten minskade är de laglydiga invånarna i de mest utsatta områdena. Under de gångna åren har tusentals liv räddats, tiotusentals personer har sluppit att bli våldtagna eller misshandlade och hundratusentals personer har undgått att bli rånade.

Samtidigt har affärsverksamheter flyttat tillbaka till tidigare övergivna bostadsområden. Kvarter som tidigare ägdes av kriminella har tagits tillbaka och hoppet börjar återvända.

Svenskan Eva Engman har på nära håll sett stadens förvandling. Under de senaste cirka 20 åren har hon bott på 142 gatan i Harlem, ett område som länge kännetecknades av fattigdom, droger, prostitution och kriminalitet.

Eva menar att Harlem har blivit tryggare, men säger samtidigt att gentrifieringen också har lett till konflikter mellan de boende och den våg av musiker, studenter och andra mer resursstarka som nu börjar flytta in i området.

Från att ha varit ett område som många undvek är Harlem idag ett populärt utflyktsmål för både boende och turister, med ett rikt kulturliv, många affärer och några av New Yorks mest uppskattade restauranger.

Fler poliser

Under ledning av den tidigare polischefen William Bratton, som i två omgångar fungerat som Police Commissioner, tillsattes många nya poliser. Det har delvis varit en bidragande orsak till att brottsligheten i New York inte har varit så låg sedan 1960-talet. Men det är långt ifrån hela sanningen, för nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat i takt med att brotten blivit färre.

I dag finns runt 36 000 poliser i New York, vilket ska jämföras med cirka 40 000 för femton år sedan.

Tydlig ledning och styrning

William Bratton menar att framgångarna i kampen mot brottsligheten snarare handlar om ledarskap än om antalet poliser. Detta stöds av professor Franklin Zimring som i sin bok, ”The city that became safe”, söker förklaringar till brottslighetens nedgång.

Det som utmärker New York är enligt Zimring polisens förändrade arbete. Alla är inte överens om exakt vilka polisiära metoder som starkast bidragit till effekten, men det står klart att den så kallade CompStat-modellen visat sig ha gett mycket goda resultat.

Denna modell går i korthet ut på en starkare samordning av polisens arbete, med tydlig ansvarsfördelning och press uppifrån på att lägre chefer och poliserna på gatan, gör sitt jobb. Statistik över vilka brott som begåtts i respektive områden samlas in och följs noga upp.

Partnerskap mot brott

Samtidigt som polisen i Brattons New York under 1990-talet började förbättra sitt arbete, bland annat genom en tydligare ledning och styrning samt bättre uppföljning av fattade beslut, klev andra aktörer fram. Det handlar främst om fastighetsägare som var trötta på den negativa spiralen med omfattande brottslighet, påtaglig otrygghet och minskade fastighetsvärden.

För att vända utvecklingen gick man därför samman i lokala så kallade BID:s (Business Improvement Districts) där fastighetsägare, näringsidkare, boende, ideella organisationer med flera aktörer började samverka med staden i syfte att i första hand ta ansvar för ren- och ordningshållningen i sitt närområde.

Ett av de första samverkansprojekten ligger på 42 gatan, mitt på Manhattan, och bildades redan 1988. Den omkringliggande miljön var då mycket otrygg och många människor vågade inte besöka stadsbiblioteket, som ligger i området.

Sedan dess har en mängd åtgärder vidtagits som ökat tryggheten. En positiv sidoeffekt är att vakanserna i hyresbeståndet försvunnit och att fastighetsvärdena ökat kraftigt.

I förvaltningen ingår också Bryant Park som i början av 1990-talet var en otrygg och mörk plats med narkotikaförsäljning och omfattande våldsbrottslighet. I dag är parken en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bland annat handlat om förbättrad belysning och översyn av buskage etc, men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö med en mix av funktioner och människor.

Färre återfallsförbrytare

En populär förklaringsmodell till den exceptionella minskningen av brottsligheten i New York handlar om att fängelsepopulationen i USA aldrig har varit större. För tillfället avtjänar cirka två miljoner människor ett fängelsestraff.

Tankarna bakom denna förklaring skulle helt enkelt vara att brottsligheten minskat eftersom återfallsförbrytare inte får tillfälle att begå nya brott.

Även om detta självklart är en starkt bidragande orsak i landet som helhet visar statistik att några av de delstater där fängelsepopulationen är lägre än genomsnittet i USA har haft den största minskningen i antalet anmälda brott. I New York har fängelsepopulationen minskat med cirka 45 procent sedan 1992, samtidigt som brottsligheten har fortsatt att minska.

Orsaken till detta är självklar; det är helt enkelt färre personer som begår brott.

Minskad användning av narkotika

En annan förklaringsmodell handlar om hur brottsligheten minskade när crack blev mindre populärt i början av 1990-talet. Detta stämmer beträffande mord och vissa andra grova brott, medan andra brottstyper inte påverkades.

Generellt är narkotikaanvändningen fortfarande ett mycket påtagligt problem i USA. Just nu sveper en ny våg av en starkt beroendeframkallande drog över landet, och då inte minst i New York. Det handlar om syntetiska cannabinoider som vanligtvis kallas K2.

Denna drog påverkar samma område i hjärnan som marijuana men innehåller kemikalier gjorda i laboratorier som sprutas på torra blad.

Dessutom har missbruket av opioidläkemedel ökat snabbt sedan 2000-talets början och är idag, enligt National Institute on Drug Abuse (NIH), en av de vanligaste dödsorsakerna för personer under 50 år. Det handlar om missbruk av olika typer av smärtstillande opioider så som fentanyl, oxikodon och hydrokondon.

Liberalisering av abortlagarna

Andra mer spekulativa förklaringar till minskningen av anmälda brott handlar till exempel om att liberaliseringen av abortlagarna på 1970-talet skulle ha medfört att färre oplanerade barn fötts, vilket i sin tur efter cirka 13 år leder till färre kriminella tonåringar. Men även abortteorin är tveksam, bland annat eftersom andra stater också ändrat lagarna men inte sett samma minskning i brottsligheten som New York. Dessutom är det självklart inget orsakssamband mellan att födas till följd av en oplanerad graviditet och att utveckla ett kriminellt beteende.

Hopp för de fattiga

Det finns också de som menar att valet av Barack Obama som president i USA skapade hopp för unga svarta vilket fått dem att lämna sin kriminella karriär. Det motsägs av att den största minskningen av brottsligheten inträffade före år 2009, då Obama tillträde som president.

Som framgår ovan finns en rad, mer eller mindre rimliga, förklaringar till varför den anmälda brottsligheten har minskat kraftigt i New York under de gångna decennierna. I nästa del av denna artikelserie granskas särskilt polisens förändrade arbete och dess möjliga påverkan på brottslighetens utveckling.

Läs också:

Del I: New York – från en stad i förfall till en av USA:s säkraste städer

Del II: Fler poliser inte förklaringen till den minskade brottsligheten i New York

Del III: Ansvarsutkrävande – det krävs polischefer med visioner

DEL IV: Tryggt, snyggt och välkomnande i New York – samverkan minskar brottsligheten

DEL V: New York – säkert och tryggt eller ”Disneyfierat”