Åklagaren har i dag väckt åtal mot Ian Lundin och Alexandre Schneiter, företrädare för dåvarande Lundin Oil, för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott, i Sudan 1999-2003. De misstänks för att ha medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar i syfte att säkra bolagets oljeverksamhet i södra Sudan.
Ian Lundin och Alexandre Schneiter har väntat länge på åklagare Henrik Attorps beslut i åtalsfrågan och nu under torsdagen meddelar Åklagarmyndigheten att ett åtal har väckts mot Lundin-topparna. Brottet rör medhjälp till folkrättsbrott i Sudan mellan åren 1999-2003.
De misstänks för att ha medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar, alltså bristande respekt för den internationella humanitära rätten, i syfte att säkra bolagets oljeverksamhet i södra Sudan.
Ian Lundin var först vd och sedan ordförande från mellan 1999 och 2003. Alex Schneiter, som fram tills nyligen var vd för bolaget, var ansvarig för prospekteringsverksamheten under den aktuella tidsperioden.
Av Åklagarmyndighetens pressmeddelande framgår det att en av de tilltalade åtalas för medhjälp under perioden maj 1999-mars 2003 och den andra under perioden oktober 2000-mars 2003. De två åtalade hade enligt åklagaren det avgörande inflytandet över Lundin Oils verksamhet i Sudan.
I samband med åtalet yrkas också förverkande från Lundin Energy AB om ett belopp av 1 391 791 000 kronor, vilket enligt åklagaren motsvarar värdet av den vinst om 720 098 000 kronor som bolaget gjorde vid försäljningen av verksamheten 2003.
Lundin Oil bedrev sedan 1991 verksamhet i Sudan.
Inbördeskrig i Sudan
Åklagarmyndigheten beskriver att det pågick sedan lång tid ett inbördeskrig i landet och i takt med att landet öppnade upp för oljeutvinning kom kriget även att handla om oljan och kontroll över oljeområdena i södra Sudan. Där hade Lundin Oil 1997 genom ett helägt dotterbolag påbörjat oljeprospektering i ett område kallat Block 5A, ett område som är till ytan ungefär lika stort som Småland. Detta område hade fram till dess varit relativt förskonat från inbördeskriget, men enligt Åklagarmyndigheten kom detta område fram till 2003 att bli ett av de värst drabbade områdena.
Vidare förklarar Åklagarmyndigheten att det fanns ett lokalt fredsavtal från 1997 mellan den sudanesiska regeringen och flera milisgrupper i de södra delstaterna skulle ansvaret för ordning och säkerhet i bland annat Block 5A tillkomma de södra delstaternas militära styrkor, inte den sudanesiska militären. I enlighet med detta avtal ansvarade dessa styrkor för säkerheten kring Lundin Oils verksamhet när den påbörjades 1997.
I anslutning till att verksamheten påbörjades inledde en regimallierad milisgrupp anfall i Block 5A för att ta kontroll över det, dock utan att lyckas. Anfallen kom att i stor omfattning drabba civila.
Vidare beskriver Åklagarmyndigheten att kort efter att Lundin Oil under 1999 påträffat olja i Block 5A inledde den sudanesiska militären tillsammans med samma regimallierade milisgrupp offensiva militära operationer i området för att ta kontroll över det och skapa förutsättningar för Lundin Oils oljeprospektering. Detta ledde till stridigheter som med kortare uppehåll pågick till dess att Lundin Oil lämnade området under 2003.
Enligt åklagaren använde den sudanesiska regeringen, genom militären och regimallierad milis, en krigföring som stred mot den internationella humanitära rätten och som enligt svensk rätt utgör folkrättsbrott, grovt brott.
Medverkan till folkrättsbrottet
– Vi menar att utredningen visar att militären och allierad milis systematiskt anföll civila eller i vart fall genomförde urskillningslösa anfall. Till exempel flygbombade man från transportplan, besköt civila från stridshelikoptrar, förde bort och plundrade civila och brände hela byar och skördar så att människor inte hade något att leva av. Följden blev att många civila dödades, skadades och fördrevs från Block 5A, säger förundersökningsledaren kammaråklagare Henrik Attorps.
Åklagaren menar vidare att de tilltalade på olika sätt medverkade till folkrättsbrottet. Det är denna medverkan som nu åtalas.
– Direkt efter att militären i maj 1999, i strid med det lokala fredsavtalet, gick in i Block 5A ändrade Lundin Oil sin syn på vem som skulle svara för säkerheten kring bolagets verksamhet. Bolaget begärde då av den sudanesiska regeringen att militären fortsättningsvis skulle ansvara för säkerheten. Detta trots att det betydde att militären därför skulle behöva ta kontroll över Block 5A genom strider. Det som gör detta till brottslig medverkan är att man ställde de här kraven trots att man förstod eller var i vart fall likgiltig inför att militären och milisen krigade på ett sätt som är förbjudet enligt krigets lagar, säger chefsåklagare Krister Petersson.
Fortsatte att främja brott
Åklagaren menar att de åtalade personerna från maj 1999 fortsatte att främja brott som militären och dess allierade milis kom att begå för att möjliggöra oljeverksamheten fram till mars 2003. Bland annat åtog sig bolaget gentemot den sudanesiska regeringen att bygga vägar i områden som inte kontrollerades av militären eller regimallierad milis.
Vidare informerade bolaget regeringen om att oljeprospektering planerades i sådana områden. Allt detta krävde att militären och milisen dessförinnan behövde ta kontroll över områdena genom strid. I samband med dessa strider begick militären och regimallierad milis brott mot civilbefolkningen.
Åklagarens bevisning
Bevisningen i ärendet är omfattande och består av flera olika delar. En del syftar till att styrka huvudbrottet – folkrättsbrott, grovt brott – som har begåtts av okända personer inom den sudanesiska regeringen samt militären och regimallierad milis.
– Den huvudsakliga bevisningen här består av ett stort antal civila som blivit utsatta för anfall. Vi kommer också att höra vittnen som arbetat med och studerat situationen i Sudan och som bland annat träffat flyktingar och hört deras berättelser. Dessutom åberopar vi skriftlig rapportering från området, främst från FN och andra internationella organisationer samt från journalister som bevakat området, säger kammaråklagare Karolina Wieslander.
Övrig bevisning syftar till att styrka att de åtalade medverkat till att folkrättsbrottet begåtts. Här handlar bevisningen bland annat om hur organisationen inom bolaget och den interna rapporteringen om situationen i Sudan sett ut samt vilken kommunikation som skett med den sudanesiska regeringen. I denna del åberopas flera vittnen med koppling till verksamheten och omfattande skriftlig bevisning.
Om förundersökningen
De tilltalade har har gång på gång vänt sig till domstolen för att försöka stoppa förundersökningen då denna, enligt försvaret, har pågått alldeles för länge. Förundersökningen inleddes 2010. Åklagaren beskriver i pressmeddelandet att förundersökningen handlar om komplicerad och svårutredd brottslighet som pågått under flera år och i ett stort geografiskt område under pågående inbördeskrig. Vidare uppger åklagaren att det under utredningen utbröt ett nytt inbördeskrig varför det inte varit möjligt att resa till området. Till skillnad från brott i till exempel Rwanda, forna Jugoslavien och Syrien finns det heller inte några internationella domstolar eller utredningsmekanismer rörande Sudan, som har kunnat bistå den svenska utredningen.
– Det är viktigt att dessa allvarliga brott inte glöms bort. Krigsförbrytelser är ett av de allvarligaste brotten som Sverige har en internationell förpliktelse att utreda och lagföra. Ett stort antal civila drabbades av den sudanesiska regimens brott, som vi menar att de tilltalade medverkade till. Många av de civila som överlevde tvingades fly sina hem för att aldrig återvända och har än idag ingen vetskap om vad som hände deras anhöriga och vänner som man skildes ifrån, säger Henrik Attorps.
