Under pågående huvudförhandling mot Fingerprintcards ordförande och största ägare misstänks åklagaren ha röjt företagshemligheter. Nu har förundersökning mot åklagaren inletts hos särskilda åklagarkammaren.
För snart två veckor sedan kunde Dagens Juridik berätta att Fingerprint Cards ombud i insiderbrottmålet mot bolagets ordförande och största ägare har lämnat in en skrivelse till tingsrätten om att åklagarna, Jonas Myrdal och Jan Leopoldsson, ska ha röjt företagshemligheter under pågående rättegång.
Ombuden konstaterar i skrivelsen att frågan om sekretess rörande uppgifter som utgör bolagets företagshemligheter varit föremål för prövning vid ett antal tillfällen och att tingsrätten beslutat att ett flertal, av bolaget listade, uppgifter skulle beläggas med sekretess då de utgör företagshemligheter.
Bekräftat att han offentliggjort maskad information
Åklagare Jonas Myrdal har bekräftat att han offentliggjort maskad information och uppgav för Dagens Juridik att detta var olyckligt och att det skett i förbiseende. Han har samtidigt sagt att det är han allena som bär ansvaret för det som hänt.
Enligt Fingerprint Cards ska åklagaren ”fyllt i tidigare maskade delar med ursprungsinformationen” och därmed ”på egen hand fört in företagshemligheter” till den samlingshandling som föredrogs. Enligt bolaget är företagshemligheterna sådana som man tidigare begärt och beviljats sekretess för hos Ekobrottsmyndigheten.
Ombuden har uppgett i skrivelsen att de ”förutsätter att Ekobrottsmyndigheten hänskjuter frågan till behörig myndighet för att utreda huruvida åklagarnas agerande utgör brottslig handling, antingen genom tjänsteutövandet eller genom röjandet av bolagets företagshemligheter”.
Förundersökning inledd
Nu bekräftar chefsåklagare Per Nichols på särskilda åklagarkammaren att en sådan anmälan har kommit in.
”Det stämmer att bolaget Fingerprint genom ombud lämnat in en anmälan till EBM. Den har vidarebefordrats från EBM till särskilda åklagarkammaren på Åklagarmyndigheten. Med anledning av vad som framkommer i anmälan har jag beslutat att inleda förundersökning. Det går dock inte idag att berätta närmare om innehållet i den förundersökningen och det är heller inte lämpligt att lämna ut själva anmälan. Detta på grund av förundersökningssekretess”, skriver han i en skriftlig kommentar till Dagens Juridik.
Jävsanmälan
Samtidigt som bolagets ombud lämnade in en anmälan inkom Johan Carlströms privata försvarare, Lars Kruse och Johan Eriksson, med en jävsanmälan mot åklagarna.
I anmälan skriver försvararna att man ansluter sig till det som Fingerprints ombud skriver att ”åklagarna har försatt sig i ett motsatsförhållande med den tilltalade, tillika största aktieägare i bolaget, som allvarligt rubbar förtroendet för deras objektivitet och saklighet och innebär en påtaglig risk att de i den vidare processen kan komma att ta hänsyn till ovidkommande förhållanden och privata syften”.
En huvudförhandlingsdag ställdes in innan EBM granskat ärendet och funnit att jäv inte förelåg.
Åklagare Jonas Myrdal uppgav för en vecka sedan att han har svårt att att se att de uppgifter som han påstås ha röjt utgör företagshemligheter.
– Uppgifterna ifråga utgör anteckningar från ett möte 2013 om teknikutveckling av fingeravtrycksläsare. FPC är ett utpräglat teknikbolag och är verksamt i en bransch vilken, som bekant, var i sin linda runt år 2013. Bolagets omständigheter är rimligen fundamentalt annorlunda idag än de var 2013. Redan mot den bakgrunden har jag mycket svårt att se att uppgifterna utgör företagshemligheter. Därmed förefaller det osannolikt att tjänstefel eller skadeståndsskyldighet kan uppstå, säger Jonas Myrdal.
Rörde sig inte om jäv
Han uppger även att han inte fått någon närmare information om vilka specifika uppgifter på de specifika sidorna som är företagshemligheter och varför dessa påstås vara företagshemligheter. Han har heller inte fått svar på frågorna vilka konsekvenser offentliggörandet av uppgifterna kan få för FPC och vilken ekonomiska skada som kan uppkomma för bolaget.
EBM:s överåklagare som beslutade att det inte rörde sig om jäv uppgav att omständigheterna inte är av sådan karaktär att de i sig objektivt sett, det vill säga rent generellt, är ägnade att rubba förtroendet för åklagarnas opartiskhet.
