Slutdelgivningen har skett i Lundin-målet. Åtal kan väckas tidigast i september – men mycket tyder på att så inte sker.
Åklagare svarar på kritik och försvararsidan kavlar upp ärmarna återigen.
Det är bara några veckor sedan Lundin-topparna Alexandre Schneiter och Ian Lundin tillsammans med bolaget Lundin Energy överklagade Stockholm tingsrätts beslut om att förundersökningen i målet om folkrättsbrott får fortsätta. Nu har åklagaren lämnat över slutdelgivningen till de misstänkta och dess försvarare som har fram till den 31 augusti på sig att komma med erinran.
Men det är inte första gången en slutdelgivning lämnas till försvararsidan. Kammaråklagare Henrik Attorps, som har lett förundersökningen sedan slutet av 2017, lämnade redan i november 2018 in en slutdelgivning.
Vad har kompletterats sedan den första slutdelgivningen?
– Det är i huvudsak ett omfattande material som togs vid en husrannsakan mot bolaget vilket har föranlett ytterligare åtgärder såsom ytterligare förhör med de misstänkta och med andra, säger Henrik Attorps till Dagens Juridik.
Utredningen som nu i sommar har pågått under tio år består av ungefär 60 000 sidor i protokollsbilagor – plus ett omfattande sidomaterial.
Misstankarna som riktas mot bolaget och Lundin-topparna är medhjälp till folkrättsbrott i södra Sudan. Där bolaget, enligt åklagaren, har bistått regimen att tvinga bort lokalbefolkningen med anledning av oljeprospektering. Det handlar om brottsmisstankar som sträcker sig mellan 1999 till 2003.
Under åren Lundin hade verksamhet i området dök det upp ett flertal rapporter som drog slutsatsen att det var just oljebolagens intåg i Sudan som var en del av den uppblossande konflikten i landet.
Den rapport som drog igång brottsutredningarna mot Lundin Petroleum och dess företrädare kom från European Coalition on Oil in Sudan, ECOS, år 2009. Den talade mycket kritiskt kring oljebolagen generellt och vad dessa bolag hade haft för betydelse i regionen och pekade specifikt ut Lundin Petroleum.
Sommaren 2010 inledde svensk åklagare en förundersökning om medhjälp till folkrättsbrott.
Kritik mot utredningstiden
Lundin-topparna och Lundin Energy har framförallt under det senaste året riktat skarp kritik mot att förundersökningen tar för lång tid.
– Det är klart att det har tagit lång tid det är en väldigt omfattande och komplex utredning. Det rör sig om ett brott som har drabbat väldigt många människor och det rör sig om en brottstid som är jämförlig med andra världskriget. Det inträffar i en del av världen som inte är lika öppen som Sverige. Och det pågår en väpnad konflikt vilket försvårar arbetet ytterligare, säger åklagare Henrik Attorps.
Försvaret, som inför domstolen krävt att utredningen bör stoppas har hänvisat till till Europakonventionen för Mänskliga Rättigheter, EKMR. Åklagaren håller dock inte med försvaret.
– Jag delar inte försvarets uppfattning att det här skulle innebära en kränkning av de misstänktas mänskliga rättigheter, säger Henrik Attorps.
Under en lång intervju med Dagens Juridik har även försvararsidan pekat på att Ian Lundin och Alexandre Schneiter befinner sig i ett så kallat förundersökningsfängelse samt att åklagarsidan ägnar sig åt en juridisk fiskeexpedition. Åklagare Henrik Attorps ställer sig frågande till detta och menar att denna förundersökning har inte har bedrivits på annat sätt än något annat mål.
– Jag bedriver en förundersökning enligt rättegångsbalkens regler. Jag bedriver inte en förundersökning i media och därför går inte jag ut och berättar närmare om vad misstankarna består i. Det ska förklaras inom domstolsprocessen. Vad de misstänkta, bolaget och försvararna vid ett flertal tillfällen gått ut i media och lämnat synpunkter om, det får de stå för dem, men jag ser ingen som helst anledning till att jag ska kommentera deras synpunkter i media.
I målet finns drygt 60 målsäganden som representeras av tre målsägandebiträden Thomas Bodström, Percy Bratt och Göran Hjalmarsson.
Har du fått några reaktioner från målsäganden om att utredningen tar tid?
– Alla målsäganden är måna om att det ska komma till ett avslut samtidigt uttrycker de en förståelse för att det tar tid. De är införstådda med vilka svårigheter det är. De visar en stor tacksamhet över att svenska myndigheter utreder svenska bolags förehavanden i samband med inbördeskriget i Sudan, säger Henrik Attorps.
Försvararsidan har fram till 31 augusti att yttra sig om förundersökningen som Henrik Attorps nu lämnat över. När målet når en process i domstol vill åklagare Henrik Attorps inte spekulera i.
”Ett rättsövergrepp”
Ett åtal kan dock inte väntas redan den 1 september– det är båda parter överens om.
– Jag och övriga försvarare är mycket förvånade över åklagarens uttalande till DN om att utredningen skulle ge stöd för ett åtal. Tvärtom skulle ett åtal vara att beteckna som ett rättsövergrepp som inte kan leda till annat än ett totalhaveri för åklagarkammaren. Åklagaren och hans åklagarteam borde göra det vi håller på med – en metodisk analys av utredningen i målet. Åklagarteamet behöver inte andra verktyg än normal läskunnighet och objektivitet. Dessa verktyg räcker för att dra slutsatsen att det inte finns grund för att väcka åtal, säger Torgny Wetterberg, försvarare för Ian Lundin.
Även Robert Eriksson, presschef för Lundin Energy, kommenterar slutdelgivningen:
– Vår uppfattning är helt klar – misstanken saknar grund och förundersökningen borde läggas ner utan vidare dröjsmål då åklagaren på intet sätt har något som borde få leda till åtal. Hade han genomfört den här förundersökningen på ett objektivt sätt hade den redan varit nedlagd och inte tillåtits pågå under tio år, vilket är en mycket lång tid. Våra försvarsadvokater kommer nu att granska det slutdelgivna materialet, samt undersöka vilka eventuella åtgärder som bör vidtas i relation till förundersökningen.
Så sent som under sommaren 2018 tillkom även brottsmisstankarna rörande anstiftan till övergrepp i rättssak som riktades mot Ian Lundin och Alex Schneiter. Enligt åklagare Thomas Alstrand finns det uppgifter om att målsäganden ska ha trakasserats.
Enligt ett färskt yttrande från åklagaren ligger dock förundersökningen för närvarande på is. Åklagare Thomas Ahlstrand skriver till domstolen att det inte går inte att säga när åtal kan väckas på grund av ”rådande pandemi och vidhängande restriktioner i olika länder har planerade utredningsåtgärder fått skjutas på framtiden, när omständigheter i världen återgått till normalläge”.
