DEBATT: ”Rättssäkerhet och de olika kriminalpolitiska lagen”

DEBATT – Daniel Larson, åklagare och rättspolitisk debattör

”Rättssäkerhet” används som en magisk kraft för att trolla fram horn i pannan på kriminalpolitiska meningsmotståndare. Gärna saltat med oanständighet, mörka krafter, rättsstatens upplösning, demokratins nedmontering, och slutligen ett uns peppar genom referenser till diktaturer.

Grovt förenklat består den kriminalpolitiska debatten av två lag. Lag Brottsbekämpning med vissa poliser, åklagare och politiker. Lag Rättssäkerhet med vissa advokater, akademiker och vänsterdebattörer. Lag Brottsbekämpning kommer med olika förslag för att vässa brottsbekämpningen och lag Rättssäkerhet förkastar dessa förslag och menar att de hotar rättssäkerheten. Lag Brottsbekämpning värderar medborgarnas trygghet, lag Rättssäkerhet värderar skydd mot statsmakten – särskilt de brottsmisstänkas skydd.

En diskussion om rättssäkerhet i relation till mer effektiv brottsbekämpning förutsätter att rättssäkerhet definieras.

Rättssäkerhet är en funktion av individuella mänskliga fri- och rättigheter i ett civiliserat samhälle. Rättssäkerhet handlar i grunden om att alla ska tillförsäkras fri- och rättigheter och åtnjuta rättslig trygghet. Motsatsen är rättslöshet. För att förverkliga den rättsliga tryggheten finns ett skyddssystem. Fri- och rättigheter är ord på papper, systemet gör de levande och tillgängliga för alla.

Rättssäkerhet bygger på att begränsningar i fri- och rättigheter ska grundas på tydlig lagstiftning. Begränsningar ska ske genom sanktionerade institutioner och utföras med legitima verktyg. Detta krav på legitimitet skapar förutsebarhet och likabehandling. Rättssäkerhet är ett tillstånd där en enskild har rättslig trygghet och har ett praktiskt och effektivt skydd mot icke legitim påverkan i sitt liv. Alla ingripande åtgärder mot en enskild har det legitima systemet ensamrätt på. Rättssäkerhet har inget värde utanför systemet, utan är en integrerad del i systemet.

Rättssäkerhet förutsätter skydds- och granskningsmekanismer som är tillgängliga för alla. Centralt i skyddet är oberoende domstolar som i ett rättvist förfarande avgör vad som ska gälla. Utöver det behövs verkställande organ som ser till att beslut och domar följs.

En specifik skyddsmekanism är rätten till ett effektivt försvar mot brottsanklagelser. Det är russinet som team Rättssäkerhet har plockat ur kakan och kommit att definiera som rättssäkerhet. Rättssäkerhet tar dock inte hänsyn till vem som begränsar den enskildes fri- och rättigheter.

Ett exempel kopplat till rätten till frihet – en av de viktigaste rättigheterna. För den enskilde har det ingen betydelse för rätten till frihet om det är två statsföreträdare som kommer och för bort den enskilde eller om det är andra enskilda, t.ex. ett kriminellt gäng. Den enskildes frihet har begränsats. Om de som berövat den enskilde friheten inte har agerat legitimt, har den enskildes rättsliga trygghet skadats. Rättslöshet har inträtt. Om staten inför en oberoende domstol inte kan visa att åtgärden är legitim, kommer den enskilde friges och få rättslösheten eliminerad. Rättssäkerheten har kommit till den enskildes undsättning.

I scenariot med det kriminella gänget kan den enskilde kontakta polisen och anmäla för att få sin rättslöshet eliminerad genom att statsmakten griper in, hjälper den enskilde och med legitima åtgärder tar hand om förövarna.

För den enskilde innebär rättssäkerhet att systemets skydd står berett för att komma till undsättning och återställa den rättsliga tryggheten. Oavsett vem jag är och oavsett vem som kan tänkas begränsa mig eller göra mig rättslös.

Om den enskilde inte känner trygghet att anmäla det kriminella gänget uppstår ett rättssäkerhetsproblem. Om den enskilde inte har förtroende för att systemet kommer kunna gripa och lagföra förövarna uppstår ett rättssäkerhetsproblem. Därför är statens möjligheter att ha kontroll, upprätta rättslig trygghet och kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning en fråga om att stärka rättssäkerheten, inte äventyra rättssäkerheten. Det legitima systemets förtroende och dess förmåga att eliminera rättslöshet är en helt avgörande rättssäkerhetsfråga.

Debatten borde handla om avvägningen mellan olika skyddsintressen i systemet. Inte om att en grupp i en del av systemet ska abonnera på en viss nivå av skydd. Gruppen brottsmisstänkta – eller andra som blir föremål för brottsbekämpningens intresse – är ingen priviligierad grupp såvitt avser rättssäkerhet. Alla ska åtnjuta systemets skydd. En effektiv brottsbekämpning är därför en viktig skyddsmekanism för att upprätthålla rättssäkerhet.

Effektivare verktyg handlar om att det legitima systemet ska få tillgång till mer korrekt information i brottsutredningar. Mer korrekt information i en brottsutredning gynnar de verkliga brottsoffren och den oskyldigt anklagade – alla de som förtjänar att premieras. Effektivare verktyg är en viktig skyddsmekanism mot att oskyldiga ska dömas med stöd av misstolkad eller ofullständig bevisning. Ett bra beslutsunderlag gynnar rättssäkerheten.

Vilka verktyg som finns i systemet för att få fram korrekt information påverkar inte rätten till ett effektivt försvar eller andra skyddsgarantier för brottsmisstänkta. Hårdare straff påverkar heller inte rättssäkerheten för brottsmisstänkta.

Förslaget om att använda tidiga förhör i större utsträckning behöver inte ha något med skyddet att göra. Så länge det finns oberoende domstolar som i en rättvis process fritt får bedöma bevisningen är skyddet intakt. Förslaget syftar till att domstolen ska få ett bättre beslutsunderlag.

Lag Brottsbekämpning döps härmed om till lag Rättssäkerhet. Lag Rättssäkerhet får hitta sig ett annat namn.

Urval av tidigare inlägg:

”Lösningen på gängkriminaliteten kan inte vara urholkning av rättssäkerheten”

”Svensk rättssäkerhet kringgås med hjälp av främmande makt”

”Encrochatbevisning förblindar och förgör rättssäkerheten”

”Politikernas tunnelseende – ett hot mot rättssäkerheten”