Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

REPLIK: ”Encrochatbevisning förblindar och förgör rättssäkerheten”

Debatt
Publicerad: 2021-03-24 09:59

REPLIK – av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice.

I likhet med aktörer i den intressesfär som Daniel Larsson representerar synes ändamålet helga medlen. Jag hyser största förståelse för att polis och åklagare omfamnar bevisning som leder till att allvarlig brottslighet klaras upp och att de skyldiga lagförs. Däremot saknas all förståelse inför samma bevismedels oacceptabla konsekvens då grundlags- och konventionsskyddade rättigheter kränks.

Därför ska encrochatbevisning avvisas och hållas utanför svenska rättssalar.
Daniel Larsson hävdar i sin replik att franska myndigheter har utfört inhämtandeåtgärden på franskt territorium och att franska myndigheter inte utan svensk domstols tillåtelse har bedrivit hemliga tvångsmedel i Sverige. Ett påstående som inte endast är missvisande utan direkt felaktigt. De franska
myndigheterna har genom dataavläsning avlyssnat trafik i realtid mellan individer och inte bara i Sverige utan även i andra länder. Svenska medborgare som har befunnit sig i Sverige har avlyssnats i strid med regeringsformen. Det faktum att informationen från avläsningen har lagrats i Frankrike innebär inte att Frankrike har haft rätt att avlyssna svenska medborgare utan tillstånd av svenska
domstolar. Något som de facto ägt rum med stöd i tanken om att låta ändamålet helga medlen.

Det som har lagrats av de franska myndigheterna är upptagningar från hemliga tvångsmedel. I svensk rätt är dessa särreglerade. För att en svensk åklagare skall få ta del av upptagningar från hemliga tvångsmedel i utlandet krävs svenskt domstolsbeslut enligt lagen om europeisk utredningsorder.
Svenska åklagare har inte, enligt den inlaga som advokaterna Bergdahl och Johansson lämnat in i ”Gamlestadsmålet”, inhämtat tillstånd till hemlig dataavläsning i förfluten tid. Åklagarna har i stället – utan att domstol godkänt – begärt att få ta del av handlingar som bevaras hos en utländsk myndighet.
Enligt de båda advokaterna är denna bestämmelse i lagen om europeisk utredningsorder inte tillämplig på upptagningar av hemliga tvångsmedel utan här har svensk åklagare tagit en genväg för att få tillgång till material som svensk åklagare inte har rätt att få tillgång till enligt svensk rätt. Helt i linjen med att låta ändamålet helga medlen.

Agerandet har enligt advokaterna Bergdahl och Johansson skett i strid mot reciprocitetsprincipen eftersom svenska åklagaren inte har rätt att hämta in handlingar som finns hos annan myndighet på det sätt som skett. Något de inte hade fått lov att göra i Sverige, inte minst med hänvisning till Åklagarmyndighetens egen handbok såvitt avser beslag. Av denna framgår att åklagare inte får använda sig av t.ex. beslut om husrannsakan för att få tillgång till SMS i förfluten tid som förvaras hos teleoperatörer. För detta krävs ett beslut om hemliga tvångsmedel. Det förhåller sig därutöver så att den fria bevisprövningen har vissa gränser. All bevisning är inte tillåten i svensk rätt. Ett exempel är att svenska åklagare under vissa förutsättningar har rätt att fatta egna beslut om hemliga tvångsmedel. För att information som framkommer under avlyssning genom åklagarbeslut skall få användas krävs att domstol godkänner det i efterhand. I annat fall får det inte användas till nackdel för den tilltalade. Enligt advokaterna Bergdahl och Johansson är det nu använda förfarandet närmast att jämställa med ett sådant bevisförbud eftersom materialet inhämtats från Frankrike utan föregående svensk domstols tillstånd.

Larsson hävdar vidare att alla tilltalade och deras försvarare har möjlighet att kontrollera och bemöta encrochatbevisning. Påståendet är oriktigt eftersom de tilltalade och deras försvarare inte får kännedom om vilket beslut som fattas, hur avlyssningen har gått till, om det ens är lagenligt enligt fransk straffprocessrätt eftersom franska myndigheter inte lämnar ut någon information om själva
tvångsmedlet. Särskilt noterbart är att Daniel Larsson inte tycks inse eller förstå att användandet av encrochatbevisning kan anses undergräva den misstänktes rätt till en rättvis rättegång. Däremot kan tveklöst konstateras att det enligt svensk rätt inte skulle ges ens minsta möjlighet för polis och åklagare att få avlyssna samtliga användare av en mjukvara, t.ex. Snapchat. Det är otroligt nog vad som har skett i Sverige. Av franska myndigheter. Utan tillstånd från svensk domstol.

Smakfullt vore om Daniel Larsson likt övriga inväntar beslut från svensk domstol innan han uttalar sig tvärsäkert i en komplex fråga.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se