Förra helgen skrev ett antal stora tidningar att ”nyktra förare döms hårdare än rattfulla” och att ”rattfulla får lägre straff”. Halvvägs genom veckan började diverse debattörer ifrågasätta forskarnas och de egna tidningarnas påståenden om silkesvantar för rattfyllerister.
Problemet var inte rapporten – statistiken är intressant – utan att de som tagit fram den riktade kritik mot rättsväsendet utan att ha tittat på omständigheterna i de enskilda fallen. Jag skrev om detta här , och kommenterar det hela i två kommande artiklar i Second Opinion.
Värt att notera är att en rådman kommenterade rapporten i en debattartikel i Aftonbladet. Sådant stärker förtroendet för rättsväsendet.
Rådmannen gör dock inga ansatser till att förklara juridiken. Istället nöjer han sig med att upprepa vad som redan sagts om statistiken – som han dessutom tycks ha fått om bakfoten.*
– Om inte vi vid domstolen förklarar så kommer någon annan, såsom Leif Silbersky eller Madeleine Leijonhufvud, att göra det och då blir kommentarer och förklaringar mer vridna, sade Domstolsverkets mediegrupps tidigare talesman Staffan Levén i en intervju häromåret. Den här gången hann Leijonhufvud före.
Om domares och andra juristers mediehantering har vi skrivit åtskilligt genom åren. En del av artiklarna finns samlade här.
–
Högsta domstolen beslutade i veckan att pröva målet mot en 38-åring som dömts till två och ett halvt års fängelse för att, med 2,5 promille alkohol i blodet, ha kört ihjäl en liten flicka. Riksåklagaren menar att mannens tidigare brottslighet inte beaktats i tillräcklig utsträckning, och att han varit så grovt oaktsam att straffvärdet väsentligt överstiger den av hovrätten utdömda påföljden.
–
Julian Assange bytte ut advokat Björn Hurtig mot Thomas Olsson och Per E Samuelsson. Wikileaksgrundaren har också anlitat en PR-konsult vars uttalanden om Assanges oskuld tycks ha provocerat många jurister. Vi pratade med tre PR-konsulter om deras syn på kontroversiella uppdrag.
–
Göran Lambertz återkallade en debattartikel han skrivit efter bråket inom Yttrandefrihetskommittén.
–
Går det att inleda ett mer sansat offentligt samtal om rättssäkerhet såhär fem år efter Felaktigt dömda? Mårten Schultz krönika om Habo Finans i Dagens Nyheter är den första i en serie artiklar om systemfel. Låt oss hoppas att han slipper Lambertzeffekten.
–
MR-dagarna gick av stapeln på kulturhuset i Stockholm. Vi lyssnade bland annat på Hans Corell, som pratade om den nu 60 år gamla flyktingkonventionens framtid. Tyvärr blev seminariet om filmen Zero Silence om nätaktivism under den arabiska våren inställt.
–
Vi fick många kommentarer om Anders R Olssons två krönikor om öppenhet och dataskydd, och om Frida Bogenkrans krönika ”När våld är en del av leken”.
–
Många har också hört av sig om vår artikelserie om juridik och språk. I veckan som gick skrev vi om bristerna i tolkservicen. Detta är ett ämne vi diskuterat internt under en längre tid, och som vi planerar att återkomma till. Redan nästa vecka går vi vidare med tips som kommit in efter artikeln.
Advokat Johan Eriksson. Bild: Magnus Laupa
Nästa vecka tar vi del av en rapport om arbetsmarknaden för jurister. Vi publicerar en debattartikel om behovet av en civilkuragelag, pratar dresscode med affärsjurister och återkommer till det här med demokratibygge.
–
Vi publicerar också en längre intervju med advokat Johan Eriksson om hans arbete med fallet Ari Mattinen. När nya uppgifter återigen kom fram valde han att hålla en föredragning för Riksåklagaren framför att skicka in en ny resningsansökan.
– Högsta domstolen vill inte bli en ändringsinstans. Ibland när de säger nej ser man det, säger Eriksson, som menar att det blivit svårare att få resningsansökningar beviljade efter Lambertz och Axbergers rapport Felaktigt dömda.
Jag besökte Ari Mattinen på anstalten Beateberg inför intervjun med Johan Eriksson, och har sammanfattat mina intryck här. Johan Eriksson företräder också Mattias Flink, vars livstidsstraff nu ska prövas av Högsta domstolen. Därtill medverkar han i nästa veckas Uppdrag Granskning, som handlar om detta..
– Det där är en riktigt stor varböld i det svenska systemet som vi måste komma tillrätta med. Vi får hitta en lösning, staten kan inte ljuga. Det kan aldrig accepteras, säger Eriksson om polisens informatörer.
Uppdrag Granskning sänds i kanal 1 klockan 20:00 på onsdag. Läs mer om inslaget här.
*) ”Att det relativt sett låga antalet nyktra förare som dömdes till fängelse fick något längre straff än de onyktra beror ju på att det bara var i de allra mest allvarliga fallen som de nyktra fick fängelse, medan de onyktra fick det även för de något mindre allvarliga brotten.”
Vid en jämförelse mellan gärningsmän som dömts för grovt vållande till annans död visar det sig att nyktra fick fick längre straff än rattfulla. Om omständigheterna i dessa fall skiljer sig åt är det inget som framgår av rapporten.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
