Klockan fyra på morgonen den 31 oktober 2001 föll en deprimerad och gravt alkoholiserad kvinna ut från ett fönster på sjunde våningen i ett bostadshus.
Kroppen hittades i ett nyponbuskage intill fasaden. Tingsrätten fann det ställt utom varje rimligt tvivel att hennes sambo, den finske diversearbetaren och alkoholisten Ari Mattinen, berövat kvinnan livet genom att kasta ut henne från köksfönstret. Gärningen var, bedömde domstolen, upplösningen på ett bråk mellan parterna.
”Man ska vara försiktig med ordet oskyldig”
Ari Mattinen dömdes till livstids fängelse för mord, nekades prövningstillstånd i Högsta domstolen och har sedan dess ansökt om resning två gånger.
– Det här är ett fall jag levt med länge och som jag inte mår bra av. Man ska vara försiktig med ordet oskyldig i min roll, men jag har vridit och vänt på allt och det finns ingen bevisning om att han gjort det där, säger hans advokat Johan Eriksson.
Till de omständigheter som lades till grund för domarna hör att en äldre kvinna har uppgett att hon hört en man och en kvinna skrika och att möbler flyttats runt ovanför hennes lägenhet. Två andra personer har uppgett att de hört en kvinna skrika på hjälp. Ett av vittnena ska också ha sett en kropp falla och därefter hört en dörr eller ett fönster stängas. Vidare visade obduktionen att de blåmärken som påträffades på kvinnans kropp kan ha uppkommit grenom grepp.
”Mindre sannolikt” att fönstret gått igen på grund av drag
Ari Mattinen, som hade tre promille i blodet när polisen kom till platsen, har hela tiden hävdat att han sov och att något bråk aldrig ägt rum.
Svea hovrätt bedömde liksom tingsrätten att dödsfallet föregåtts av ett bråk. Domstolen konstaterade att köksfönstret var tillslutet efter fallet och att det var mindre sannolikt att det gått igen på grund av drag. Hovrätten uttalade också att det var osannolikt att kvinnan skulle ha tagit sitt eget liv.
Johan Eriksson har i två resningsansökningar ifrågasatt domarna mot Ari Mattinen på en lång rad punkter.
– En kropp som kastas ut från ett fönster tar med sig rörelseenergin i hela fallet och hamnar långt från fasaden, inte i nyponbuskarna direkt under fönstret.
I Mattinens andra resningsansökan ifrågasätter han påståendet att det inte är sannolikt att fönstret skulle ha slagit igen av sig självt:
”När ambulansförarna säger att självmördare inte brukar stänga fönstret efter sig blir det näst intill självklart att Ari Mattinen slängt ut TK. Utredningen visade emellertid att fönstret endast var tillskjutet. Som underlag för bedömningen om det kan ha slagit igen av drag får vi veta att det endast blåste svagt vid Bromma flygfält. Emellertid, mellan Bromma och Ari Mattinens lägenhet är det femton kilometer. Det är inte möjligt att dra slutsatser om hur det blåste utanför Aris lägenhet utifrån uppgifter om vinden på tio meters höjd vid Bromma flygfält.”
När Kalla Fakta filmade fönstret inför ett reportage slog det under tre timmar igen omkring 60 gånger. I en av resningsansökningarna skriver Johan Eriksson att den dåvarande lägenhetsinnehavaren 2006 konstaterade att fönstret slagit igen gång på gång av korsdrag.
Kvinnan deprimerad och självmordsbenägen
Johan Eriksson har pekat på att kvinnan hade lätt att få blåmärken och att inga spår av hennes DNA påträffats under Ari Mattinens naglar, samt att flera kriminaltekniker undersökt lägenheten utan att hitta några tecken på bråk eller att möbler skulle ha flyttats.
Kvinnan, som hade 2,4 promille i blodet när hon dog, var svårt alkoholiserad och led av epilepsi. Det hände att hon föll omkull och förlorade medvetandet till följd av delirium. Därtill hade hon vid flera tillfällen tvångsomhändertagits på grund av självmordsförsök. En person har också uppgett att hon tidigare hoppat från en balkong.
Högsta domstolen oenig
Fredrik Wersäll och Jörgen Almblad skrev Riksåklagarens yttrande att resningsansökan i allt väsentligt inte innehöll några nya omständigheter i sak. Enligt Riksåklagaren hänförde resningsansökan inte sig till avgörande vittnesuppgifter, utan till omständigheter som mer var att betrakta som stödbevisning.
Högsta domstolen avslog Ari Mattinens första resningsansökan med tre röster mot två. Justitieråden Calissendorff och Regner konstaterade att hovrätten inte uttryckligen prövat möjligheten att kvinnan ramlat eller att hon självmant tagit sig ut på fönsterblecket under bråket, och ansåg att synnerliga skäl för resning förelåg.
I november 2009 avslog Högsta domstolen Mattinens andra resningsansökan med hänvisning till att det delvis nya materialet inte var så ovidkommande att ansökningen skulle avvisas, men att det var så marginellt att det inte kunde föranleda att HD:s ställningstagande i det tidigare beslutet skulle frångås.
– Majoriteten tyckte att vi ägnat åt oss en omvärdering av tidigare kända fakta, konstaterar Johan Eriksson.
Göran Lambertz menar att HD:s beslut från i höstas gör det svårare för resningssökande att få bifall, och föreslår därför en ändring i rättegångsbalken. Fallet har också fått flera debattörer att engagera sig. Jan Olsson, pensionerad kriminalkommissarie med erfarenhet från Palmemordet och fallet da Costa, skriver i Aftonbladet att han är säker på att Ari Mattinen är oskyldig och att det är en visshet han delar med många andra.
Claes Sandgren, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, skriver i en replik att det finns många felkällor, och att personer som Ari Mattinen, Billy Butt och Thomas Quick inte kan avfärdas som rättshaverister. Han menar att möjligheterna att få resning bör förbättras, exempelvis genom att ändra kriterierna för resning, att sänka kraven för att en förundersökning ska tas upp på nytt, eller – som flera föreslagit – genom att inrätta en oberoende klagoinstans.
Johan Eriksson instämmer i att det behövs en särskild resningsmyndighet, som den som inrättades i Norge 2004.
– Jag tror ju på den grejen. Det är få som förstår vilket otroligt jobb det innebär att göra en kvalitetsmässigt bra resningsansökan. Om någon ska betala för det kostar det skjortan.
Kan det bli aktuellt med en ny resningsansökan?
– Det här är inte slut, tror jag. Det finns flera saker som kan ifrågasättas när det gäller den tekniska undersökningen, men det är inte mycket kvar. Kommer det något nytt skriver jag en resningsansökan direkt, säger Johan Eriksson.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX
