Sjätte gången gillt? Nu har Fingerprints ordförande och storägare Johan Carlström fått datum för när huvudförhandlingen i insiderbrottsmålet ska äga rum.
Kammaråklagare Jonas Myrdal ställer sig frågande om inte tingsrätten tidigare hade kunnat agera och för att målet skulle ha kunnat hålla tidplan.
Huvudförhandlingen i det i dag mest omtalade insiderbrottsmålet mot Fingerprint Cards ordförande och storägare Johan Carlström har i olika omgångar varit inplanerad sedan 2018 och har redan ställts in fem gånger. Nu har nya rättegångsdatum satts.
Datumen är dock satta så långt fram så som i april och maj 2022.
Vittnesförhör med kinesiskt vittne
Anledningen är dels svårigheterna med att få till ett planerat vittnesförhör med ett kinesiskt vittne, vd och grundare av Hardware & Software Technology, HST, som befinner sig i Taiwan. Mannen har på grund av pandemin och sin hälsa inte kunnat resa till Sverige. Stockholms tingsrätt har heller inte fått godkänt från myndigheterna i Taiwan om att vittnet kan höras via videolänk.
Förhöret är nu planerad till den 2 maj 2022.
Att huvudförhandlingen sker så långt fram i tiden beror även på att Johan Carlströms försvarare advokaterna Lars Kruse och Johan Eriksson har fullspäckade scheman under hösten 2021 samt början av året 2022.
Övriga vittnen
I målet har åklagare Jonas Myrdal åberopat två vittnesförhör dels med Lars Söderfjäll, som tidigare var styrelseledamot i Fingerprint. I dag är han nordisk aktiechef på Ålandsbanken, dels med Joakim Strid, som är övervakningschef på Nasdaq Stockholm.
Även försvaret har åberopat förhör med Söderfjäll.
Försvaret har totalt åberopat åtta vittnesförhör bland annat med Fingerprint Cards-analytikern Joel Westerström från Redeye, Christian Lagerling, grundare av GP Bullhound samt Thomas Rex som är chef för affärsenheten smartcards på Fingerprint Cards sedan 2017.
Johan Carlström äger 21,1 procent av rösterna och 6,7 procent av kapitalet i Fingerprints.
Åklagare Jonas Myrdal om fördröjningen av HUF
Dagens Juridik når åklagare Jonas Myrdal under tisdagen som svarar på frågan om det finns någon risk från åklagarens sida/utredningens sida att det tagit och tar sådan lång tid innan huvudförhandling sker?
– Generellt sett är inte förstås negativt att en huvudförhandling försenas och skjuts upp, inte minst då den misstänktes och vittnenas minnesbilder försämras med tiden. Dessutom medför det en hel del merkostnader och merarbete för båda parter och en förlängd ovisshet för den misstänkte. Det gäller förstås också i detta mål. Dock består bevisningen i målet hög grad består av mail och andra skriftliga dokument, varför skadan rent processuellt är relativt begränsad för min del.
Johan Carlströms försvarare Lars Kruse kommenterade för Dagens Juridik i oktober mängden uppskjutna huvudförhandlingar och menade att Johan Carlström inte ska bära skulden för dessa.
Vad säger du om detta? Är det båda sidor som bär skuld i detta?
– Jag tycker kanske inte man ska tala om skuld. Men jag kan konstatera att förseningarna i de flesta fall föranletts av att tingsrätten bedömt att det förelegat hinder för Carlström själv eller hans ombud. Senast nyligen med motiveringen att hans ena ombud var uppbokat våren och hösten 2021 samt jan-mars 2022 och att Carlström inte ansåg att det andra ombudet, en av landets mest erfarna försvarsadvokater, kunde driva målet på egen hand eller med stöd av någon annan.
– Den förraförra förseningen, i slutet av 2019 till hösten 2020, berodde på att Carlström bytte ombud. Dessa förseningar hänför sig till Carlström. Beträffande dessa exempel måste man också, med all respekt för att det rör sig om grannlaga bedömningsfrågor, ställa sig frågan om inte tingsrätten, som ju ska tillse att mål handläggs skyndsamt, borde ställt högre krav på Carlström eller agerat på annat sätt för att påskynda handläggningen, till exempel genom att utse en offentlig försvarare.
– Beträffande min egen del gav jag, som ny åklagare i ärendet, in visst nytt material, förvisso omfattande men i princip bara av bakgrundskaraktär, varpå Carlström begärde att förhandlingen skulle skjutas upp. Tingsrätten gick på hans linje. Det var måhända inte direkt felaktigt men enligt mig fanns det förutsättningar att hålla tidsplanen, säger åklagare Jonas Myrdal.
