Johan Carlströms vittne kan inte närvara under förhandlingen i november. Nu vill Fingerprint Cards ordförande och storägare ställa in huvudförhandlingen – igen.
Under hösten har en intensiv skriftväxling skett i Fingerprint-målet. Det närmar sig huvudförhandling. Den 9 november är huvudförhandlingen planerad till och den ska pågå under 17 dagar. Nu vill dock Johan Carlström skjuta upp huvudförhandlingen – igen.
Fingerprint Cards ordförande Johan Carlström fick sin vilja igenom i början av året och huvudförhandlingen sköts upp – för fjärde gången. I början av året ställdes huvudförhandlingen in för att Johan Carlström bytte ut sina två privata försvarsadvokater bland annat Per E Samuelson, till advokaterna Johan Eriksson och Lars Kruse från Försvarsadvokaterna. För att de nya ombuden skulle få tid att sätta sig in i målet sköts huvudförhandlingen upp.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Vill inte resa från Kina till Sverige
Denna gång vill Johan Carlström skjuta upp huvudförhandlingen eftersom hans vittne inte vågar resa från Kina till Sverige på grund av sitt hälsotillstånd och på grund av den rådande pandemin.
Vittnet, som är vd och grundare av Hardware & Software Technology, HST, ska enligt försvaret höras om bolagens mångåriga samarbete där HST varit återförsäljare till Fingerprint sedan ett licensavtal träffades i april 2002. Av avtalet framgick bland annat att HST skulle köpa komponenter från FPC genom att utfärda skriftliga ”purchase order” som inte var bindande innan den hade bekräftats skriftligt av FPC. Från och med den 1 januari 2012 har HST varit exklusiv återförsäljare.
”Under i målet aktuell tid har parterna inom ramen för avtalet ingått avtal om försäljning 2-3 gånger per år. Förhandlingar pågick i princip ständigt. FPC informerade marknaden om samarbetet med HST genom pressmeddelanden m m. HST var vid tidpunkten för de åtalade gärningarna FPC:s största enskilda kund”, framgår det av inlagorna hos tingsrätten.
Vittnet ska även, enligt försvaret, höras om avtalsförhandlingarna i stort, om tidigare ingångna avtal och om de i målet specifika avtalssluten, om avropen och om när bindande avtal träffades. Vittnesmålen är av ”bärande betydelse” för förståelsen av tre åtalspunkter i Carlströms försvar.
Begärt internationell rättslig hjälp
Tingsrätten skriver att vittnet ska höras om ordrar eller kommande ordrar mellan HST och Fingerprint Cards under mars och september 2013 har utgjort insiderinformation. Även om informationen i ett pressmeddelande från den 13 september 2013 var känd redan den 5,6 och 9 september 2013.
Vittnet ska även höras om order eller kommande order från HST till Fingerprint cards, enligt den information som offentliggjordes den 26 mars 2014 utgjorde insiderinformation samt om den informationen var känd redan den 7-24 mars 2014.
Stockholms tingsrätt har begärt om internationell rättslig hjälp för att få de kinesiska myndigheternas tillstånd att hålla ett vittnesförhör via videokonferens.
Förhöret är planerat till den 3 december.
Fråga om deldom
I en tjänsteanteckning skriver handläggaren på Stockholms tingsrätt att hon talat med både åklagare Jonas Myrdal samt Johan Carlströms försvarare Johan Eriksson om möjligheten att ta målet till avgörande endast avseende de tre åtalspunkter där det aktuella vittnet inte ska höras och avgöra dessa genom en deldom.
Försvarare Johan Eriksson motsätter sig att huvudförhandlingen påbörjas utan att frågan om hörandet av vittnet har lösts och tillägger att det inte är aktuellt att påbörja huvudförhandlingen och först senare bestämma om de åtalspunkter där vittnet ska höras ska behandlas vid huvudförhandlingen eller inte. Han menar att sakframställningen, även i de allmänna delarna, kommer att ha ett helt annat innehåll om endast vissa åtalspunkter ska prövas.
Åklagaren anser att huvudförhandlingen bör påbörjas med utgångspunkt att samtliga åtalspunkter ska behandlas även om man inte fått besked rörande vittnet. Åklagare Jonas Myrdal menar att det bör vara relativt enkelt att omdisponera så att man inleder med de övriga åtalspunkterna.
Vittnesförhöret kan avvisas
Åklagaren anser dessutom att målet bör avgöras med en deldom om det inte kommer något svar angående vittnet eller om svaret blir negativt.
”Redan med hänsyn till den extremt långa tid som gått sedan åtal väckts bör det uppfylla förutsättningarna i RB 30:4. Härtill kommer att det – med hänsyn till rådande pandemi och Chens hälsotillstånd – framstår som osäkert om Chen kommer kunna närvara vid en rättegång vid en senare tidpunkt. Punkterna 2-4 är dessutom av annan karaktär än punkterna 1, 5 och 6 varför en deldom knappast kan missgynna Carlström. (Enligt min uppfattning skulle det snarare vara tvärtom.)”, skriver Jonas Myrdal.
En ny rättegång bör även preliminärbokas under våren 2021. Om vittnet inte heller kan höras då bör vittnesförhöret avvisas, menar åklagaren.
Försvaret nobbar deldom
Johan Carlströms försvarare Johan Eriksson och Lars Kruse upprepar i ett yttrande att förhandlingen bör ställas in om inte ett positivt besked inkommit rörande vittnets hörande före den 26 oktober 2020.
”Grunden härför är att det för närvarande föreligger hinder mot att påbörja huvudförhandlingen”, skriver försvaret och pekar på att vid det datumet kommer intensiva förberedelser, i praktiken heltidsarbete, inledas från försvarets sida.
”Detta är sedan länge planerat. Att som privata försvarare lägga ned omfattande arbete utan att vara förvissade om att huvudförhandlingen kommer att kunna genomföras är inte processekonomiskt rimligt eller försvarbart. I anledning härav väckte tingsrätten fråga om eventuell deldom”, skriver försvaret och svarar även på den frågan.
Försvarets inställning är att det är olämpligt med deldom i målet. Johan Carlström vill att målet avgörs i sin helhet i samma rättegång.
”Bortsett från de betydande merkostnaderna för ”dubbla” rättegångar och processuella komplikationer som skulle kunna uppstå, har Carlström under lång tid stått under åtal och har ingen önskan att målet delas upp med kvarstående åtalspunkter i tingsrätten även efter nu aktuell rättegång”, skriver försvaret.
Försvaret anser inte att det är en accepterad ordning att inleda huvudförhandlingen med förhoppning om att det i ett senare skede av rättegången skall uppstå en lösning med vittnets hörande.
Kritik mot åklagaren
Johan Eriksson och Lars Kruse vänder sig även emot åklagarens påstående om att de aktuella åtalspunkterna skulle vara ”enkla” och ”begränsade att presentera” ur försvararsynpunkt. Åklagaren har endast nämnt två vittnesförhör medan försvararsidan påminner tingsrätten om att försvaret även har åberopat vittnesförhör med två finansanalytiker och en professionell aktiehandlare.
”Att lägga tid på att förbereda rättegången i dessa delar för att vid senare tidpunkt tvingas ställa in förhandlingen kan inte ur någons synvinkel vara processekonomiskt försvarbart”, skriver Johan Eriksson och Lars Kruse.
Vidare skriver försvararna ”att målet dragit ut på tiden torde inte på objektiva grunder kunna anses vara till förfång för annan än Carlström för vilken oskuldspresumtionen alltjämt gäller”. De pekar på att Johan Carlström har sedan lång tid tillbaka åberopat det aktuella vittnets hörande.
”Ingen kan rimligen lastas för att världen drabbats av en pandemi och skall detta förhållande på intet sett drabba Carlström vare sig ekonomiskt, i form av ökade rättegångskostnader eller rättegångstekniskt genom att målet tas till deldom på ett för Carlström olämpligt sätt”, skriver försvaret och hänvisar till att det är besynnerligt och juridiskt grundlöst att i ett läge av en global pandemi börja tala om avvisning av försvarets sedan många år åberopade vittnesbevisning.
De tre aktuella åtalspunkterna
De tre aktuella åtalspunkterna rör grovt insiderbrott.
Åklagaren har i gärningsbeskrivningen uppgett att Johan Carlström har i februari 2013 fått insiderinformationgällande order för Fingerprint Cards från Hardware & Software Technologies. Han har därefter den 25-26 februari 2013 och den 5 mars 2013 köpt köpwarranten relaterade till Fingerprint Cards för sammanlagt cirka 1,3 miljoner kronor.
Informationen offentliggjordes på marknaden först den 11 mars 2013
Vidare ska Johan Carlström i augusti och september 2013 fått insiderinformation gällande order eller kommande order för Fingerprint Cards från Hardware & Software Technologies. Han har därefter den 5-6 september 2013 köpt köpwarranter relaterade till Fingerprint Cards för sammanlagt cirka 10,4 miljoner kronor.
Informationen offentliggjordes den 13 september 2013.
Det tredje fallet i gärningsbeskrivningen gäller att Johan Carlström har fått insiderinformation i mars 2014 gällande en order eller kommande order för Fingerprint Cards från Hardware & Software Technologies. Han ska därefter ha köpt värdepapper i eller relaterade till Fingerprint cards under fyra datum mellan den 7 och 20 mars för totalt cirka 9,9 miljoner kronor samt köpt köpwarranter för 175 000 kronor.
Informationen offentliggjordes den 26 mars 2014.
I åtalet mot Johan Carlström finns ytterligare tre åtalspunkter, enligt nedan faktaruta.
