När mannen trots kvinnans försök att freda sig började dansa med henne och med ett grepp om knäna lyfte upp henne gjorde han sig skyldig till ett straffbart ofredande.
Det anser hovrätten, som betonar att det har handlat om ett kraftigt, snabbt och högt lyft som tillfälligt fråntagit kvinnan kontrollen över sin kropp och gjort henne helt utelämnad.
En man i 50-årsåldern åtalades i Solna tingsrätt för ofredande, efter en händelse på en ö i Mälaren i augusti 2020.
Mannen hade varit alkoholpåverkad när han passerat två kvinnor och frågat den ena om hon ville dansa. Trots att kvinnan tydligt svarade nej hade mannen tagit tag i henne och inlett en dans som kulminerat i att mannen lyft upp kvinnan genom att ta ett grepp runt hennes knän och försökt slänga upp henne på axeln samtidigt som han svängde runt.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Kanske inte uppfattat
Tingsrätten bedömde, trots varierande uppgifter om händelseförloppet, att det var ställt utom rimligt tvivel att kvinnan sagt ifrån att hon inte ville dansa med mannen. Mannen hade i och för sig druckit en del alkohol och hade kanske inte uppfattat kvinnans nej – men hade samtidigt inte heller fått något ja. Han hade också rimligen insett att det mycket väl kunde vara så att kvinnan inte alls ville dansa med honom, konstaterade tingsrätten.
Detta hade mannen varit uppenbart likgiltig inför. Han måste också ha insett den ”överhängande risken” för att kvinnan inte heller ville bli upplyfte, men inte heller här hade mannen frågat om hennes åsikt.
Det var därmed styrkt att mannen uppsåtligen hade lyft upp kvinnan mot hennes vilja. Kvinnans hade därigenom berövats kontrollen över sin kropp och varit helt utelämnad mot den betydligt större och även berusade mannen. Gärningen hade därför varit så fridskränkande att den var straffbar som ofredande, ansåg tingsrätten, som dömde mannen till 30 dagsböter.
Hävdade jäv
Mannen överklagade och yrkade att Svea hovrätt i första hand skulle undanröja tingsrättens dom och återförvisa målet på grund av jäv. I andra hand skulle åtalet ogillas eller straffet åtminstone lindras.
Hovrätten konstaterar inledningsvis att kvinnan i och för sig varit nämndeman i den aktuella tingsrätten åren 2012 och 2013. Varken detta eller något annat förhållande har dock gjort tingsrättens ledamöter jäviga och det saknas därför skäl för undanröjande och återförvisning.
Det framgår av utredningen att kvinnan flera gånger sagt nej till mannens förslag om dans och att hon även försökt stöta bort honom fysiskt. Kvinnan har alltså gjort upprepade försök att freda sig från fysisk kontakt med mannen – och det är något som han måste ha förstått. Han har därför uppsåtligen agerat mot kvinnans vilja när han lyft upp henne.
Kännbar fridskränkning
Det har handlat om ett kraftigt, snabbt och högt lyft som, även om det var kortvarigt, har fråntagit kvinnan kontrollen över sin kropp. Hon har också varit helt utlämnad åt mannen. Hovrätten anser därför, i likhet med tingsrätten, att mannen har gjort sig skyldig till en kännbar fridskränkning som ska rubriceras som ofredande. Mannen fälls alltså även i hovrätten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
