Två män i tjugoårsåldern tillverkade och placerade en bombattrapp utanför en polisstation, med texten ”Free my brother” skrivet på den med tuschpenna.
Hovrätten anser, liksom den skiljaktige i tingsrätten, att avsaknaden av meddelande till någon innebär att rekvisitet ”lämna oriktig uppgift” inte är uppfyllt och friar nu männen.
Två män i 20- respektive 28-årsåldern åtalades vid Norrköpings tingsrätt för att ha placerat en bombattrapp utanför ett polishus i Norrköping. På attrappen stod det skriver med tuschpenna: ”Free my brother”.
Det var genom utredningen styrkt att männen tillsammans hade tillverkat bombattrappen i syfte att placera den på allmän plats. När polisen upptäckte bombattrappen tillkallades Nationella bombstyrkan som fick avbryta en annan pågående insats. De två misstänkta gärningsmännen kunde gripas efter en uppmärksam polis som var på väg hem efter tjänstgöring hade observerat dem.
Föremålet undersöktes senare med en robot och visade sig vara ofarligt.
Dömdes till fängelse i tingsrätten
Sammantaget var det alltså klarlagt att männen hade utsatt allmänheten och Polisen för ett falskt hot om fara för liv och hälsa samt skadegörelse av egendom. Agerandet medförde en onödig säkerhetsåtgärd genom att bombstyrkan tillkallades, personal tvingades omdirigeras och omfattande avspärrningar skedde kring området.
Vid en samlad bedömning ansåg tingsrätten därför att bombattrappen medfört betydande skadeverkningar för det allmänna. Männen dömdes därför för grovt falskt larm. 20-åringen dömdes även för grovt olaga hot vid ett annat tillfälle till sammanlagt ett år och åtta månaders fängelse samt utvisning i tio år. 28-åringen dömes till ett års fängelse.
Rådmannen i tingsrätten var skiljaktig och menade att åtalet skulle ogillas då någon ”oriktig uppgift” inte hade lämnats på det sätt som krävs för att falskt larm.
Hovrätten friar från falskt larm
Göta hovrätt instämmer inledningsvis i att båda männen tillsammans och i samförstånd tillverkat bombattrappen och placerat den utanför polishusets entré i Norrköping.
Beträffande förstahandsyrkandet om falskt larm påpekar emellertid hovrätten att ett falskt bombhot visserligen är ett typexempel på en ”oriktig uppgift” som omfattas av brottsbalken. Att endast placera ut en bombattrapp, utan meddelande till någon, är dock inte att bedöma som falskt larm i brottsbalkens mening.
Mot bakgrund av detta har männen därmed inte gjort sig skyldiga till falskt larm, anser hovrätten.
Olaga hot preskriberat
Männen anses däremot ha gjort sig skyldiga till olaga hot genom sitt agerande. På grund av preskriptionsfristen frikänns de dock från ansvar för den gärningen.
Påföljden ändras på så sätt att 20-åringen döms till skyddstillsyn med 100 timmars samhällstjänst utan utvisning. 28-åringen döms i enlighet med ett tidigare utdömt fängelsestraff. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
