Flera tunga remissinstanser är kritiska till förslaget att Polisen ska få kroppsvisitera personer under 15 år – utan att det ska krävas särskilda skäl för detta.
Advokatsamfundet, Justitiekanslern och Åklagarmyndigheten är några av de remissinstanser som ställer sig tveksamma till införandet av en sådan bestämmelse som den är föreslagen i utredningen.
Regeringens utredare, Gunnel Lindberg, har föreslagit att Polisen ska få utökade möjligheter till husrannsakan, beslag och kroppsvisitation mot personer under 15 år för att eftersöka bland annat vapen. I dagsläget får tvångsmedel endast användas mot personer under 15 år om de finns ”särskilda skäl”. Utredarens förslag innebär dock att tvångsmedlen även ska få användas om det finns ”särskild anledning” att anta att den unge utnyttjas av annan brottslig verksamhet.
Igår kunde Dagens Juridik rapportera hur Advokatsamfundet i sitt remissvar framförde att man ansåg att ”ett sådant förslag inte är förenligt med Barnkonventionen” och därför inte kunde ställa sig bakom förslaget.
Advokatsamfundet är dock långt ifrån ensamma om sin kritik mot utökade möjligheter till tvångsmedelsanvändning mot icke straffmyndiga barn.
Åklagarmyndigheten: Barn kan fortfarande utnyttjas
Åklagarmyndigheten, som är positiv till de andra lagförslagen som presenterats i utredningen, skriver i sitt remissvar att det är angeläget att Polisen har de verktyg som behövs för att beslagta vapen och farlige föremål, samt att ambitionen att minska incitamenten för utnyttjande av barn i kriminellt syfte är lovvärd. Samtidigt konstaterar man att:
”Det dock är svårbedömt i vad mån större möjligheter till tvångsmedel mot icke straffmyndiga barn skulle bidra till att avhålla äldre kriminella från att utnyttja dessa barn, då en sådan effekt förutsätter både att kriminella känner till begränsningarna för tvångsmedelsanvändningen mot barn under 15 år och att de låter dessa begränsningar påverka sina överväganden om att utnyttja unga i sin kriminella verksamhet”.
Enligt Åklagarmyndigheten skulle barn, trots utökade möjligheter till tvångsmedelsanvändning, vara lättpåverkade och fortfarande inte kunna straffas till brott, ”vilket också torde utgöra incitament för sådant utnyttjande”. Myndigheten anser därför att de aktuella frågorna bör övervägas ytterligare.
JO ifrågasätter förenlighet med grundlagen
Även Justitieombudsmannen, JO, är kritisk till förslaget. Enligt JO ”presenteras inte något empiriskt underlag om hur vanligt förekommande det är att barn utnyttjas i brottslig verksamhet och inte heller vilka de förväntade effekterna av förslaget är”. Detta trots att förslaget rör grundläggande fri- och rättigheter. JO saknar också en utförligare bedömning av om förslaget är ändamålsenligt och proportionerligt samt förenligt med regeringsformen.
Även JO efterlyser därför ytterligare analys av förslaget innan det läggs till grund för lagstiftning.
JK tveksam till förslagens proportionalitet
Justitiekansler Marie Heidenborg anser att begreppet ”utnyttjas av annan i brottslig verksamhet” är vagt och ser en risk för att bestämmelsen därför blir svår att tillämpa. JK är dessutom tveksam till om förslaget ”uppfyller de krav på precision som ska ställas på bestämmelser som reglerar åtgärder av så ingripande karaktär som här är i fråga”.
Enligt förslaget ska husrannsakan, beslag och kroppsvisitation kunna göras oavsett brottstyp, även detta kritiseras av JK:
”Som bekant får tvångsmedel endast användas om skälen för
åtgärden uppväger det intrång som åtgärden innebär. Tvångsåtgärden ska i
fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet stå i rimlig proportion till vad
som kan uppnås med åtgärden. Det är tveksamt om bestämmelsen i den
föreslagna utformningen motsvarar de krav som proportionalitetsprincipen
ställer”.
JK avstyrker därför förslaget i denna del.
