En av Sveriges främsta travtränare som fälldes för djurplågeri då han ska ha utdelat slag med sitt ridspö mot sina hästar under tävling frias nu i hovrätten.
Det anses inte bevisat att han orsakade något av märkena på hästarna med sitt spö eller att han utsatte hästarna för smärta eller annat lidande.
Travtränaren åtalades för två fall av djurplågeri och för brott mot djurskyddslagen då han, enligt gärningsbeskrivningarna, under travtävling utsatt en av sina hästar för lidande utan att det fanns godtagbara skäl. Han ska ha orsakat den skada i form av kvardröjande märken/längsgående svullnader i huden, på bakdelen på hästarna, vilka var tydliga en timme efter utdelandet av piskslagen.
Göteborgs tingsrätt konstaterade att genom filmsekvenser från de båda travloppen ses hur travtränaren använder körspöet mot hästarnas bakdelar. Med hänsyn till dessa iakttagelser fann tingsrätten bevisat att tränaren under upploppen i travloppen utdelat i vart fall fyra slag med spöet mot en av hästarna och i vart fall två slag mot den andra hästen.
Fråga i målet är om dessa slag med spöet har träffat hästarna och därigenom orsakat hästarna lidande. Travtränaren nekade till att han skulle ha orsakat lidande hos någon av hästarna vid dessa påstådda händelser. Han har under loppen endast vid några enstaka tillfällen lätt manat på hästarna med spöet men har inte slagit till hästarna så att de orsakat hästen något lidande. Han har inte agerat på ett sådant sätt som kan förklara vad som iakttagits på hästarnas bakdelar efter loppen.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Varaktigt lidande
Tingsrätten ansåg sig inte ha anledning att ifrågasätta de veterinärer vid Jägersro och Åby som uttalade sig i målet om att slag med körspöet orsakar hästarna ett varaktigt lidande.
En annan veterinär berättade att han arbetat länge med sporthästar och har lång erfarenhet av hästar sedan 1984. Han uppgav att det inte är ovanligt att hästar kan ha märken eller strimmor över länden efter att de blivit varma i muskulaturen. Det kan även förekomma att de har liknande nässelsymtom enbart genom att någon drar med fingrarna. Om märken endast ses efter ett lopp utan ytterligare information kan man inte dra någon slutsats om vad som orsakat dessa märken. Om en häst blir utsatt för ett piskrapp så kan eventuell skada uppvisa likheter med de skador som han sett på den aktuella bilden. Han kunde inte ge något svar på om hästen lidit av en sådan skada.
Bestämmelser som straffbelägger misshandel av djur finns dels i 16 kap. 13 § brottsbalken dels i 5 och 36 §§ djurskyddslagen. Enligt reglerna i brottsbalken straffas den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel otillbörligen utsätter djur för lidande för djurplågeri. Enligt djurskyddslagens bestämmelser döms bland annat den som uppsåtligen eller av oaktsamhet agar djur.
Av förarbetena till dessa lagrum framgår att med uttrycket lidande i bestämmelsen rörande djurplågeri menas, att den plåga som djuret utsatts för har haft något mer än obetydlig intensitet och varaktighet.
Att såsom förekommit inom hästsporten utdela flera slag med spö i snabb följd är, enligt tingsrätten, inte tillåtet enligt djurskyddslagen.
Tingsrätten fällde
Då det var bevisat att spöet använts mot hästarna under loppet, att hästarna erhållit synliga svullnader som upptäckts i anslutning till loppets avslutande och veterinärernas vittnesmål vid kontroll av hästarna efter travloppen och att svullnaderna verkat färska anser tingsrätten att travtränaren medvetet orsakat varaktig och beaktansvärd smärta på hästarna och därmed har utsatt hästarna för lidande på ett sätt som krävs för att bedöma gärningarna som djurplågeri.
Påföljden för dessa två gärningar bestämdes till 60 dagsböter.
Enligt Hovrätten för Västra Sverige framgår det av filmerna från loppen att tränaren piskade vardera häst två gånger på höger bakdel. Utifrån det som syns på filmerna går det inte att dra någon slutsats om hur hårda rappen var eller om de gav upphov till smärta eller obehag för hästarna.
Den omständigheten att tränaren använde piskan mot hästarnas högra sidor talar för att det också var han som orsakade märkena. Och de veterinärer som hörts i målet har förklarat att sådana märken som det var fråga om kan uppstå av slag med piska. Så långt pekar alltså utredningen på att tränaren orsakade märkena.
Men det snarlika märket på hästen Opulent Tiles vänstra sida kan inte förklaras av travtränarens spöanvändning. Det saknas nämligen stöd i utredningen för att han använde piskan mot den sidan på hästen. Två av de veterinärer som vittnade – enligt hovrätten två synnerligen erfarna veterinärer med specialisering på hästar – har också förklarat att sådana märken som det var fråga om kan uppstå på andra sätt än genom rapp med spö.
Andra möjliga förklaringar
Märket på vänstra sida på ena hästen – tillsammans med veterinärernas uppgifter om andra möjliga förklaringar – gör att hovrätten bedömer att märkena på den hästens högra sida lika gärna kan ha uppstått på annat sätt än genom piskrapp. Detta reser också frågetecken kring hur märkena på den andra hästen uppstod, även om den bara hade märken på sin högra sida. Till detta kommer att ingen av hästarna undersöktes före loppen. Det går därmed inte att utesluta att märkena fanns på dem redan då, även om banveterinären har berättat att provtagningspersonalen på Jägersro sa att de tyckte att märkena på den förstnämnda hästen såg färska ut.
Vid en sammantagen bedömning av utredningen i målet anser hovrätten att det inte är bevisat att den tilltalade tränaren orsakade något av märkena på hästarna med sin piska.
Därmed kan han inte dömas för vare sig djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen. Åtalet ska i stället ogillas och tingsrättens dom ändras i enlighet med det. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
