Även om det kan riktas viss kritik mot en kassörska på Coop för att hon vid två tillfällen på förhållandevis kort tid underlåtit att ta betalt för varor som hon menar skulle slängas är agerandet inte tillräckligt allvarligt för att säga upp henne.
Den i dag 49-åriga kvinnan anställdes 1i november 2004 som butikssäljare i butikskedjan Netto, vilken Coop Syd AB år 2019 förvärvade verksamhetsövergångsvis. Kvinnan övergick då till att arbeta för Coop.
49-åringen avskedades i september 2020 av Coop på grund av påstådda oegentligheter. Vid tidpunkten för avskedandet hade hon alltså varit anställd av Netto och Coop i knappt 16 år. Hon arbetade när hon avskedades som butikssäljare i en av Coops butiker i Malmö.
Sommaren 2020 hade butikschefen tillsammans med säkerhetsavdelningen inlett en granskning, efter att en kund hört av sig med klagomål om att (en annan) butikssäljare inte tog betalt för samtliga varor.
Två händelser
När det gäller 49-åringen kunde, enligt Coop, två avvikande händelser eller incidenter identifieras vid granskning av övervakningsfilmer och kassasystem. Det är dessa två händelser som Coop har angett som grund för avskedandet. Det rör sig om en händelse den 11 juli 2020 (”Gräddförpackningshändelsen”) och en händelse den 16 juli 2020 (”Frallhändelsen”). Kortfattat rör det sig, enligt Coop, om att kvinnan vid det första tillfället underlåtit att ta betalt för fyra gräddförpackningar som en kollegas son handlade och vid det andra tillfället felaktigt expedierat sig själv och underlåtit att betala för två frallor som hon själv skulle äta.
Den 7 september 2020 blev kvinnan kallad till ett möte med butikschefen och den säkerhetsansvariga från Coops säkerhetsavdelning. Vid mötet överlämnades en underrättelse om bolagets avsikt att avskeda 49-åringen.
49-åringen har i första hand yrkat att tingsrätten ska förplikta Coop att till henne betala allmänt skadestånd med 125 000 kronor jämte ränta, ekonomiskt skadestånd avseende utebliven lön med 25 287 kronor per månad från den 15 september 2020 till dag för huvudförhandling i målet och ekonomiskt skadestånd avseende utebliven semesterersättning för samma period.
”Saknade värde”
Kvinnan medger att de fyra gräddförpackningarna varken registrerats eller betalats av kunden. Förpackningarna saknade dock värde och Coop har inte lidit skada. Förfarandet har inte inneburit vinning för henne. Det har således inte varit fråga om något brott.
49-åringen har heller inte brutit mot Coops interna regelverk eftersom hon agerade på order av en kollega, som var överordnad henne, när hon betjänade dennas son. Kollegan förklarade att gräddförpackningarna inte skulle registreras eftersom dess bäst-före-datum hade passerats. 49-åringen gjorde bara som hon hade blivit tillsagd.
När det gäller händelsen med frallorna medger kvinnan också här att hon varjen registrerade eller betalade för frallorna och att hon sedan gick med frallorna i riktning mot personalrummet. Sannolikt hade en kund lämnat frallorna på fel plats i butiken. Hon har inte tillägnat sig dem utan tagit dem med sig för att kasta dem. Hon har heller inte passerat kassalinjen. Det har således inte varit fråga om något brott. Däremot har hon expedierat sig själv i strid mot Coops interna regelverk. Denna förseelse mot det interna regelverket utgör inte grund för avskedande eller uppsägning.
Inte styrkt
Malmö tingsrätt konstaterar att det inte är styrkt att 49-åringen gjort sig skyldig till det påstådda brottet rörande grädden. Däremot är det utrett att hon brutit mot Coops regler om att varor som har passerat bäst-före-datum inte får omhändertas av anställd och om att även sådana varor måste registreras. Hennes förklaring att hon uppmanades att på detta sätt bryta mot reglerna av kollegan, som var överordnad henne, förändrar inte den bedömningen.
Däremot gör det, menar rätten, handlandet i viss mån ursäktligt.
Inte heller när det gäller frallorna är det styrkt att 49-åringen gjort sig skyldig till stöld alternativt ringa stöld. Det är heller inte styrkt att hon brutit mot regeln om att varor som ska kastas måste registreras.
Däremot är det, som kvinnan vidgått, utrett att hon brutit mot Coops regler om att en anställd inte får expediera sig själv vid personalköp mer än i självskanningskassa med kvittens av självskanningskassaansvarige.
Tingsrätten konstaterar att Arbetsdomstolen flera gånger uttalat att en kassörska (eller butikssäljare) har ett ansvar gentemot sin arbetsgivare att på ett korrekt sätt redovisa de medel han eller hon anförtrotts i arbetet. En arbetsgivare måste också kunna ha förtroende för sina anställda.
Av allt att döma har personalen i butiken inte känt till att det denna sommar pågick en granskning. 49-åringen har informerats om båda händelserna (och således även om den första) vid mötet den 7 september 2020. Hon har alltså inte blivit tillsagd eller på annat sätt medvetandegjorts om att hon agerat fel innan avskedandet. Vid den första händelsen har hon agerat på uppmaning av en överordnad kollega, vilket i viss mån gör handlandet ursäktligt. 49-åringen har som förklaring till att hon vid den andra händelsen felaktigt expedierade sig själv uppgett att hon var stressad, att hon inte vill störa sin kollega och att hon skulle betala kontant.
Inte laglig grund
49-åringens agerande kan enligt tingsrätten inte anses innebära att hon grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Coop har således inte haft laga grund för att avskeda henne.
Vid bedömningen av frågan om uppsägning inriktas prövningen i högre grad på de slutsatser om arbetstagarens fortsatta lämplighet för anställningen som kan dras av det som inträffat. Hon har varit anställd av Netto och Coop sedan år 2004 och ingen kritik har tidigare riktats mot henne. Hon förefaller ha varit duktig och omtyckt av både arbetsledning och övrig personal. Även om det kan riktas viss kritik mot henne för att hon vid två tillfällen på förhållandevis kort tid inte följt bolagets regler kan hennes agerande inte anses vara av så allvarlig beskaffenhet att det kan anses föreligga saklig grund för uppsägning.
Coop Syd AB ska betala ekonomiskt skadestånd avseende utebliven lön med 456 851 kronor till kvinnan samt ekonomiskt skadestånd avseende utebliven semesterersättning med 48 780 kronor och allmänt skadestånd med 125 000 kronor.
Domen är överklagad till Arbetsdomstolen.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
