Ett tobaksbolag slipper skattetillägg med sex miljoner kronor på grund av det då oklara rättsläget. Kammarrätten konstaterar att domstolar vid tidigare prövningar har gjort skilda bedömningar i fråga om tobaksprodukter som till exempel scraps är skattepliktiga.
Skatteverket beslutade den 4 maj 2018 att PGW Produkter AB ska betala tobaksskatt med 30 244 500 kronor (skönsbeskattning) då bolaget har fört in bland annat 16 500 kilo tobaksprodukter till Sverige från ett belgiskt företag.
Skatteverket beslutade även att påföra skattetillägg med 6 048 900 kronor och beräknade kostnadsränta samt medgav inte ersättning för kostnader.
Frågan i målet
Enligt Skatteverket har bolaget inte varit godkänd som upplagshavare, registrerad avsändare eller varumottagare för aktuella tobaksvaror och tobaksprodukterna har inte flyttats till Sverige under ett uppskovsförfarande.
Enligt Skatteverket har bolaget inte anmält införseln till Skatteverket och har inte heller ställt någon säkerhet för betalning av skatten på varorna.
Bolaget överklagade beslutet till förvaltningsrätten. Frågan i målet är om de tobaksvaror bolaget har fört in i Sverige utgör sådan röktobak som omfattas av lagen om tobaksskatt, LTS, eller tobaksskattelagen, och därmed är skattepliktiga eller om tobaksvarorna inte alls omfattas av LTS. Mängden tobak som har förts in har inte ifrågasatts och inte heller dagarna för införseln. Vidare skulle bedömas storleken på eventuell skönsbeskattning och påförda skattetillägg samt ersättningsyrkande.
Förvaltningsrätten avslog överklagandet
Förvaltningsrätten i Falun fann att den tobak som bolaget fört in motsvarar definitionen för röktobak enligt lagen om tobaksskatt. Tobaken går att röka utan ytterligare industriell beredning i den mening som avses i lagen.
Överklagandet avslogs.
Kammarrätten i Sundsvall gör samma bedömning men befriar bolaget från skattetillägget. Domstolen konstaterar först i sakfrågan att de i målet nu aktuella produkterna, PBAS-1, PVB-1, Thick Dust och Strong Dust, ska anses ha skurits eller på annat sätt strimlats i den mening som avses i lagen.
Tullverkets bedömning har tillmäts betydelse
Vad gäller produkternas rökbarhet har Tullverkets bedömning av frågan tillmätts betydelse i praxis och kan vara en av flera omständigheter att ta hänsyn till. Till bolagets produkter PBAS-1 och PVB-1 medföljer emellertid en instruktion över vad som återstår för kunden att göra för att tobaken ska kunna användas till cigaretter. När det gäller produkterna Thin Dust och Strong Dust har Tullverket efter röktest bedömt att de går att röka.
Sammanfattningsvis framgår det att bolagets produkter kan göras rökbara på ett förhållandevis enkelt sätt och att någon ytterligare industriell beredning inte är nödvändig.
Kammarrätten noterar vidare att varorna har släppts för konsumtion när det belgiska bolaget har sålt dem till bolaget. Bolaget skulle innan varorna flyttades från Belgien ha anmält varorna till Skatteverket och ställt säkerhet för betalning av skatten på varorna enligt LTS. Bolaget är därmed skattskyldigt för att ha fört in eller tagit emot tobaksvaror från ett annat EU-land. Att varorna inte har beskattats i Belgien föranleder därför ingen annan bedömning.
Skönsbeskattning
Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det finns förutsättningar för skönsbeskattning med de belopp som Skatteverket har beslutat och därmed även för påförande av skattetillägg.
Frågan är då om det finns skäl att befria bolaget helt eller delvis från skattetillägget. Bolaget har anfört att skattetillägget är oskäligt eftersom det är frågan om ett oklart rättsläge vilket innebär att det i vart fall bör anses ursäktligt att en felaktig bedömning gjorts av rättsfrågan.
Kammarrätten konstaterar att domstolar vid tidigare prövningar har gjort skilda bedömningar i fråga om tobaksprodukter som exempelvis scraps är skattepliktiga.
Kammarrätten anser att det finns skäl att i nu aktuellt fall befria bolaget från skattetillägget.
Bolaget har vunnit bifall i kammarrätten vad gäller skattetillägget och ska därför beviljas viss ersättning för kostnaderna i målet.
Kammarrätten beviljar bolaget ersättning för kostnader med 5 000 kronor hos Skatteverket och med 25 000 kronor i förvaltningsrätten.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här