De personer som har varit inblandade i storbråket på Norrby i juni 2021 har inte gjort sig skyldiga till våldsamt upplopp. En film visar att en folksamling rört sig samtidigt i en klunga förbi en ensam polisman som försökt få dem att stanna men de har, enligt tingsrätten, inte agerat våldsamt och saknar därmed uppsåt.
Åklagarens främsta bevisning i målet har varit övervakningsfilmer och film från en av polisernas kroppskameror. Filmerna visar en folksamling och vissa personer i folksamlingen som bråkar med varandra, trots att det finns flera poliser på plats.
I en filmsekvens syns hur flera personer rör sig samtidigt i en klunga förbi en ensam polisman som försöker få dem att stanna. Det är den situationen som åklagaren menar har utgjort våldsamt upplopp.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Tingsrätten gör dock bedömningen att folksamlingen inte har agerat med förenat våld för att sätta sig upp mot myndighet eller hindra eller framtvinga någon viss åtgärd, såsom krävs för att det ska vara fråga om våldsamt upplopp. Åtalet ogillas därför.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
