Det handlade om grovt förtal när tonårsflickan spred våldtäktsanklagelsen på TikTok och bokstaverade den utpekade pojkens namn med emojis.
Det bekräftar hovrätten när man fäller flickan i enlighet med åtalet och dömer henne till ungdomstjänst samt att betala 30 000 kronor i skadestånd.
Det var i augusti 2021 som den då 16-åriga TikTok-profilen lade upp den film på sig själv som åtalet kretsar runt. Inlägget innehöll texten “Sveriges rättssystem.. I domen utesluter de alltså helt mina vittnen, mitt rättsintyg och bevis” och hade hashtaggen “sverigesrättsystemsuger”. I september lade hon ut filmen igen med texten “En gång v@ldtäktsman alltid v@ldtäktsman. Eller hur”, åtföljt av fyra emojis i form av rad djuremojis. Inlägget avslutades med orden ”Du kommer alltid vara förloraren”.
Inlägget polisanmäldes senare och flickan åtalades i Göteborgs tingsrätt för grovt förtal riktat mot en pojke som ingår i samma bekantskapskrets som hon.
Miljörelaterade demonstrationer och demonstrationsfrihet i HD
Hur bör den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten relateras till störningar av trafiken? I anledning av ett nytt avgörande från Högsta domstolen behandlar Claes Lernestedt detta, liksom bland annat hur man ska handskas med ett rekvisit som ”allvarligt” när det inte finns någon ”normal”-variant.
Inte namngett
Att beskriva någon som våldtäktsman är ett påstående om att personen är brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt – och något som kan förväntas utsätta personen för andras missaktning på det sätt som avses i förtalsbestämmelsen.
Flickan har på TikTok inte namngett någon i traditionell mening. Det framgår dock av utredningen i målet att ett vedertaget sätt att skriva ut ett egennamn på är att skriva emojis där första bokstaven i respektive bild används för att skapa namnet eller ordet. Begynnelsebokstäverna i de emojis som flickan använt har i det aktuella fallet bokstaverat pojkens förnamn.
Skrevs i kommentatorsfältet
I inläggets kommentarsfält har det också blivit stor aktivitet, där andra användare skrivit ut pojkens hela namn, var han bor och på vilken skola han går. Bland inläggen finns formuleringar som ”[namn] vi väntar alla på dig” och ”Nån mer som ska hänga me o slå skiten ur han”. Flickan har också gillat flera kommentarer som anspelat på att namnet måste komma fram och där pojkens namn skrivits ut. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att försvarets invändning om bristande uppsåt inte håller – och att utredningen visar att hon åtminstone varit helt likgiltig inför att pojken pekades ut som brottslig och klandervärd och kunde förväntas bli föremål för andras missaktning.
Det har inte framkommit något som skulle tala för att det varit försvarligt att sprida uppgiften till en större krets – och uppgiften har också varit oriktig, konstaterade tingsrätten.
50 000 följare
Flickan har närmare 50 000 följare på TikTok och filmen har fått närmare en halv miljon visningar. Spridningen ihop med den allvarliga anklagelsen gör att förtalsbrottet ska rubriceras som grovt.
Flickan dömdes till 20 timmars ungdomstjänst och ålades att betala 30 000 kronor i skadestånd till pojken. I skadeståndsbedömningen beaktade tingsrätten bland annat den stora spridningen, att personer som sett inlägget bevisligen fäst tilltro till innehållet samt att pojken inte haft någon möjlighet att tillbakavisa anklagelserna.
Försvaret överklagade men Hovrätten för Västra Sverige fastställer nu underinstansens domslut.
Flickan har i filmen pekat ut pojken som brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt och detta har varit ägnat att utsätta honom för andras missaktning.
Tillmäts inte betydelse
Försvaret har gjort gällande att pojken pekat ut sig själv i ett inlägg på Snapchat, men detta är inte något som ska tillmätas betydelse menar hovrätten. Pojken har i inlägget framhållit att han är oskyldig till brott – och inlägget har dessutom gjorts i en liten krets av nära vänner. ”Att inlägget kopierats och delats vidare föranleder ingen annan bedömning”, skriver hovrätten.
Att många i bekantskapskretsen känt till att det tidigare förekommit en brottmålsprocess saknar också det betydelse för flickans ansvar utan har bara gjort det än tydligare vem flickan syftat på i sin film.
Det har inte varit försvarligt att lämna uppgiften och flickan har inte heller haft en skyldighet att uttala sig. Det saknas därför anledning att gå vidare och bedöma om uppgiften som sådan varit oriktig eller inte.
Gärningen har begåtts uppsåtligen och ska rubriceras som grovt förtal. Det saknas enligt hovrätten anledning att se annorlunda på påföljd eller skadestånd än tingsrätten gjort och domen ska därför inte ändras. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
