Tidigare kommunpolitiker frias från mened efter bygglovsprocess
Tingsrätten ansåg att den åtalade tidigare kommunpolitikern visserligen ljög när han vittnade i en skadeståndsprocess som inletts efter ett nekat bygglovsbesked.
Eftersom han inte hade informerats om skyddet mot självinkriminering skulle han dock frias från mened.
Hovrätten når samma slutsats, men anser att det inte är bevisat att politikern ljugit.
Ett bolag som ägdes av två syskon köpte år 2003 en fastighet i Alingsås kommun med deras pappa som medfinansiär. Samtliga relevanta instanser hade lämnat positivt besked till bygglovsansökan när bolaget fick besked om att kommunstyrelsen bett att få yttra sig i ärendet. Därefter meddelade byggnadsnämnden anstånd med besked om bygglovsansökan, vilket ledde till att fastighetsprojektet inte kunde fullföljas.
I en efterföljande skadeståndsprocess år 2011 mellan pappan, som övertagit fordran, och kommunen ogillades käromålet.
Vice ordförande i kommunstyrelsen
Under huvudförhandlingen i tingsrätten hölls vittnesförhör under ed med dåvarande vice ordförande i kommunstyrelsen, en i dag 74-årig man. Han var även ledamot av kommunstyrelsens presidium tillsammans med en annan person. På frågan om det kunde ha varit kommunstyrelsens presidium som hade begärt att få yttra sig över bygglovsansökan svarade 74-åringen ”nej, det kan det inte ha varit”. Vidare svarade han ”vet ej” på frågan om det kunde ha varit delar av kommunstyrelsen som gjorde begäran”.
74-åringen åtalades i Alingsås tingsrätt för mened alternativt grovt tjänstefel. I gärningspåståendet angavs det av övrig bevisning i det tidigare målet framgick att det var kommunstyrelsens presidium som stod bakom nämnda begäran. Han påstods även ha undanhållit uppgifter om kommunstyrelsens befogenheter.
Förutsättningar uppfyllda
Tingsrätten ansåg att det var styrkt att det var kommunstyrelsens presidium som informellt önskat att få yttra sig kring bygglovsansökan gällande fastighetsprojektet. Det framgick bland annat av en reservation till ett protokoll att det var presidiets muntliga begäran som ledde till att bygglovsärendet förhalats i byggnadsnämnden. Detta måste 74-åringen ha varit medveten om under sitt vittnesförhör. Förutsättningarna för menedsbrott var därför uppfyllda i denna del.
Hans ”vet ej”-svar uttalades efter alltför öppet ställd fråga och ansvar för mened blev därför inte aktuellt i den delen. Några frågor om kommunstyrelsens befogenheter hade inte ställts och dessutom fick regleringen om detta anses allmänt känd. Även i denna del skulle åtalet ogillas.
Det framgår av 36 kap. 6 § rättegångsbalken att ett vittne får vägra att yttra sig om en omständighet vars yppande skulle röja att vittnet har förövat brottslig eller vanärande handling. Av 36 kap. 14 § samma balk framgår att när ett vittne hörs i rätten, och det finns skäl till det, ska vittnet upplysas om skyddet mot självinkriminering i 6 §.
Friades
Enligt tingsrätten var det möjligt att ledamöterna i kommunstyrelsen skulle ha kunnat misstänkts för något brott med anledning av sitt agerande i byggärendet. Trots detta erinrades 74-åringen inte om skyddet mot självinkriminering inför sitt vittnesmål. Hans felaktiga svar ansågs därför ursäktligt.
Åtalet för mened skulle därför ogillas. Även åtalet för grovt tjänstefel ogillades.
Också Hovrätten för Västra Sverige frikänner 74-åringen, men på andra grunder.
I motsats till tingsrätten anser hovrätten att det inte är klarlagt att det i formell mening var kommunstyrelsens presidium som gjorde begäran. I sitt förhör i denna rättegång har 74-åringen förklarat att det visserligen var han själv och hans presidiekollega som framförde önskemålet, men att det var kommunstyrelsen som stod bakom begäran.
Det framgår visserligen av reservationen till protokollet att det var ”endast efter muntlig framställan från kommunstyrelsens presidium” som ärendet återremitterades. Av de två personer som stod bakom reservationen har en hörts i den aktuella rättegången. Han har berättat att han inte närvarade vid mötet men att hans kollega, som också stod bakom reservationen, däremot närvarade. Eftersom den andra personen inte är hörd i målet går det inte att dra några närmare slutsatser av reservationen, anser hovrätten.
Oenig hovrätt
Sammantaget bedömer hovrätten att det inte är bevisat att det var presidiet som stod bakom begäran. Redan av detta skäl ska denna del av åtalet ogillas. I övrigt ansluter sig hovrätten till vad tingsrätten har anfört.
Två skiljaktiga nämndemän anser att det var kommunstyrelsens presidium som begärde att kommunstyrelsen skulle yttra sig i byggärendet. Att han inte upplysts om skyddet mot självinkriminering påverkar inte bedömningen. Han ska därför dömas till dagsböter för mened. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
