Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Tidigare friad fälls – anmälde makens ex för hot-sms hon själv skrivit

Nyheter
Publicerad: 2021-09-30 14:00

En oenig hovrätt ändrar den friande domen och fäller en 33-årig kvinna för falsk angivelse och bevisförvanskning.
Kvinnan har enligt domen via en betaltjänst skickat hotfulla sms till sin make och fått det att se ut som de kom från hans exflickvän.
Kvinnan har sedan polisanmält exflickvännen samt lämnat in sms som hon själv skrivit som bevis.

En man och hans fru började under 2010 motta hotfulla sms-meddelanden och mejl till sina mobiltelefoner. Meddelandena såg ut att ha skickats av en exflickvän till mannen och paret polisanmälde detta. Meddelandena fortsatte att komma och med tiden inträffade även en del skadegörelse i det hus i Gällivare där makarna var bosatta – något som kunde sättas i samband med sms som de mottagit.

Det gick till slut så långt att mannens exflickvän blev misstänkt för stämpling till mord. Tvångsmedel sattes in i utredningen och exflickvännen blev föremål för både hemlig avlyssning och hemlig elektronisk övervakning. Makarnas erbjöds också skyddat boende. Polisen kunde dock med hjälp av tvångsmedlen snabbt konstatera att exflickvännen inte var inblandad i meddelandena, som fortsatte komma.

Tillgång till appar

Misstankarna riktades nu istället mot makarna själva och en förundersökning om falsk angivelse, falsk tillvitelse och bevisförvanskning inleddes. Från den dagen de för första gången hördes som misstänkte kom det inte några fler sms. Polisens utredning visade att makarna hade haft tillgång till vissa appar som gör det möjligt att skicka sms i annans namn så att det inte framgår vem som är rätt avsändare. Mannens hustru hade även gjort betalningar till bolaget som tillhandahåller dessa appar.

Misstankarna mot mannen avskrevs dock och det blev hans hustru som åtalades i Gällivare tingsrätt. Åtalet avsåg gärningar under en tvåårsperiod 2016–2018.

Tingsrätten ansåg att det låg nära till hands att misstänka den idag 33-åriga kvinnan för gärningarna. Hon hade haft tillgång till appar som kunnat möjliggöra trafiken och även gjort betalningar med sitt kontotkort till bolaget bakom apparna. Bolagets tekniska möjlighet att spåra ip-adresser hade upphört 2015, men meddelanden som skickats dessförinnan hade i stor utsträckning skickas från makarnas ip-adress.

Friades i tingsrätten

Att meddelanden tidigare skickats från denna ip-adress hade viss betydelse, men sade inget om varifrån de senare meddelanden som omfattades av åtalet skickats. Att ett ovanligt uttryck – ”tjillevippen” – använts i många meddelanden både före och efter att ip-adressen gått att spåra kunde inte heller tillmätas någon avgörande betydelse.

Tingsrätten ansåg dessutom att kvinnan hade uppträtt anmärkningsvärt och rent av obegripligt på flera plan, om det var hon som låg bakom meddelandena. Hon hade bland annat bedrägerianmält appdebiteringarna på sitt kontokort och skulle – om anklagelserna stämde – ha skickat ett sms till sig själv där hon gratulerade sig till att ha blivit kursetta på sin utbildning – och sedan visat upp detta för en lärare.

Sammantaget fanns det enligt tingsrätten också sådana tveksamheter att det inte kunde anses ställt utom rimligt tvivel att kvinnan gjort sig skyldig till vare sig falsk angivelse, falsk tillvitelse eller bevisförvanskning och hon friades därför.

Hovrätten fäller

Hovrätten för Övre Norrland gör nu en annan bedömning och fäller kvinnan för falsk angivelse och bevisförvanskning.

Det finns ett antal omständigheter som med varierande styrka talar för att det – så som åklagaren påstått – i själva verket är kvinnan som har legat bakom de hotfulla meddelandena.

Ett tungt vägande bevis är en anteckningsbok med koder som påträffats i makarnas hus. Kvinnan har bekräftat att hon där tecknat ned koder som kunde användas för att skicka falska meddelanden. Kvinnan har uppgett att hon fick ett sms med inloggningsinformation till ett e-postkonto som bar exflickvännens namn och att det är på detta konto som koderna funnits – en förklaring som hovrätten finner ”mycket märklig”.

”Destruktivt intresse”

Polisen har i en väska också hittat en mobiltelefon, som enligt kvinnan är hennes gamla som hon inte trott fungerade längre. Funktionen har det dock inte varit något fel på och på telefonen har det funnits sparade falska meddelanden med otrevligt eller negativt innehåll som skickats under 2011, bland annat i exflickvännens namn och med mannen som mottagare. Det har också funnits bilder på exflickvännen och innehållet talar för att den som använt telefonen har haft ett ”destruktivt intresse” för henne.

I parets hus har också en extern hårddisk påträffats med en mappstruktur som bär kvinnans namn. Djupt nere i katalogstrukturen har en större mängd bilder och skärmdumpar på exflickvännen funnits.

Att kvinnans betalkort använts för att betala för falska sms är också besvärande. Dessutom framgår det att ett första gratis testmeddelande som skickats via tjänsten för snart tio år sedan har ställts till kvinnans mobilnummer. ”Det framstår som naturligt att välja att skicka det första testmeddelandet till sig själv för att få veta hur den sortens meddelande ser ut för mottagaren”, konstaterar hovrätten.

Enligt hovrätten är det ”helt uteslutet” att någon annan än de tidigare makarna varit inblandad i skickandet av meddelandena. Utredningen talar dock starkt för att det är en och samma person som legat bakom – och att detta är kvinnan.

Mannen har i och för sig haft tillgång till kvinnans betalkort. Att han konsekvent skulle ha använt sig av sin hustrus namn, betalkort och mobiltelefon för att skicka de i målet aktuella falska meddelandena är dock enligt hovrätten så osannolikt att det kan uteslutas som alternativ hypotes. Det måste då istället ha varit kvinnan som skickat meddelandena – och hon har i och med det också varit införstådd med att anklagelsen och bevisningen mot exflickvännen varit falsk.

Slipper fängelse

Brottsligheten som omfattas av åtalet avser anmälningar om förhållandevis lindriga brott som olaga hot, bedrägeri, ofredande och skadegörelse. Att exflickvännen kom att misstänkas för stämpling till mord och att falska meddelanden skickats under betydligt längre tid påverkar inte straffvärdet, eftersom detta inte omfattas av åtalet.

Hovrätten anser därför att straffvärdet motsvarar tre månaders fängelse, men kvinnan – som är tidigare ostraffad – döms nu istället till villkorlig dom och 60 dagsböter på närmare 11 000 kronor. Hon ska även betala 20 000 kronor i skadestånd till exflickvännen.

Ett hovrättsråd är skiljaktigt i avgörandet och betonar att merparten av de omständigheter som är besvärande för kvinnan avser tidsperioder som ligger längre bak i tiden än de åtalade gärningarna. Bevisningen har därför ett begränsat värde i förhållande till åklagarens påstående om meddelanden som skickats senare. Det kan heller inte anses styrkt att kvinnan skapat de meddelanden som är aktuella i målet – eller att hon känt till att dessa var falska. Åtalet borde därför ogillas, enligt det skiljaktiga hovrättsrådet. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här


Dela sidan:
Skriv ut:

Isak Bellman
red@dagensjuridik.se